Svenska
Gamereactor
recensioner
Valheim

Valheim

Hugga ned träd, samla stenar, dricka bäckvatten, äta sorkar, slå troll i ansiktet med en påk. Låter som Petters vardag det, ganska precis...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Det finns något djupt spelromantiskt över riktiga indiesuccéer, och i kölvattnet efter Minecraft (Det Svenska Spelundret) kommer nu Valheim, den vikinga-fokuserade överlevnadssimulatorn som utvecklats mestadels av en enda person. Spelet som sålde i en miljon exemplar vis Steam bara på några ynka dagar efter dess premiär och som nu är på god väg att nå två miljoner sålda exemplar, trots att det befinner sig i Early Access och därmed inte är riktigt färdigt. Som vanligt handlar vår policy rörande denna typ av spel om att vi anser det vara mer än lovligt att dela ut betyg till alla spel som utvecklarna pushat ut på marknaden och faktiskt tar betalt för, däribland Valheim som jag tillbringat en hel del tid tillsammans med den gångna veckan.

Valheim har till allra största delen utvecklats av en enda person, Richard Svensson, vars enmansstudio Iron Gate varit en del av Skövde-baserade programmet The Game Incubators under ett antal år. Slutet av produktionen hanterades av Richard och två andra utvecklare och totalt sett har Valheim varit i produktion i lite drygt tre års tid. Som du säkerligen redan gissat vid det här laget har Iron Gates debuttitel massor gemensamt med Minecraft, precis som att det känns närbesläktat med överlevnadssimulatorer såsom Rust och Ark: Survival Evolved. Premissen är enkel; Du axlar rollen som viking, finner dig strandsatt på en ö-värld där det gäller att överöeva, såklart. Till varje pris. Miljöerna är varierade, slumpmässigt genererade och täcker in områden som blomstrande ängar, mörka skogar, snötäckta fjälltoppar och havsvatten, mängder av vatten (där du kan segla och fiska, om du bygger en båt först). Varenda liten millimeter av spelvärlden huserar såklart fiender, både stora och små, och det gäller såklart att se till så att man som spelare både har vapen, mat, läkemedel och framförallt skydd.

Valheim
Valheim ser ut lite som ett gammal Playstation One-spel med blockigt simpla modeller och texturer som liksom "smetats" över dem. Ett medvetet designval, såklart, som känns skoj och unikt i dagens spelklimat.

Grunderna är superenkla att greppa för dig som testat ett spel ur denna populära subenre tidigare. Det handlar om att hugga ned träd och samla in stenar för att med dessa material kunna bygga saker. Vapen är viktigt, skydd i form av hus likaså och du kan som sagt även konstruera båtar och andra objekt. Mat, är också viktigt men inte livsavgörande. Din viking dör helt enkelt inte om du inte gnager i dig en smakrik sork, men han/hon blir trött och orkeslös istället, vilket innebär att du är ett rätt enkelt byte för spelvärldens alla ruskprickar, om du inte grillar den där sorken. En av de mest originella och lyckade aspekterna i Valheim är hur skill-systemet fungerar, något som påminner mig mest om Runescape. För ju mer du använder dina färdigheter, desto bättre blir du på att utföra olika saker, vilket skapar ett beroende för mig som spelare, att vilja göra saker till musarmen domnar. Att hugga ned träd är roligt i sig, men att hugga ned träd och se hur min viking blir bättre och bättre på att just hugga ned träd, är roligare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig.

Detta är en annons:

En annan rolig aspekt som skapat ett beroende hos mig är det faktum att min viking mår som allra bäst om jag ser till att pula i honom varierad och energirik föda snarare än samma gamla sork, om och om igen. Detta har tillsammans med trädhuggandet lett till att jag jagat olika typer av föda, kombinerat dem och verkligen lagt massor av krut på att vässa styrkan och uthålligheten hos min figur, för att kunna maximera mitt avancemang i Valheim. Att sova är såklart också viktigt och precis som i exempelvis Minecraft kommer merparten av äventyrets dödligaste ohyra fram när det blir mörkt, vilket innebär att du från början av spelet har begränsat med tid på dig att försöka skapa verktyg, ro ihop byggmaterial för att sedan slå ihop en liten stuga där du kan sova säkert. Min viking utvecklas och förbättras i en snabbare och mer belönande takt i Valheim än i alla andra spel av den här typen som jag kommit i kontakt med, vilket för egen del gjort att jag helt klart gillar detta mer än allt vad Rust, Ark samt 7 Days To Die heter. med det sagt innehåller Valheim gott om ren, koncentrerad grind, något som efter cirka 25 timmar med spelet börjar sätta sina spår.

Alla överlevnadssimulatorer blir förhållandevis enformiga under längre sessioner eftersom det som sagt handlar om att förbättra sin karaktär, och om att utföra alldagligt trista sysslor för att helt enkelt kunna överleva och här skiljer sig svenskarnas debutäventyr inte jättemycket från resten av subgenren. Jag upplever dock Valheim som roligare just för att det känns lättare och mindre invecklat, på något märkligt vis, och för att jag älskar den atmosfär som Iron Gate här konstruerat.

Det är något väldigt visst med hur Valheim ser ut, som jag tycker fungerar väldigt väl sett till hela upplägget och dess struktur och tempo. Iron Gate och bossen Richard Svensson har bevisligen siktat på att emulera någon slags polygonfattig Playstation One-estetik med texturer som sträcker sig lite för långt kring objekt som saknar modellmässig komplexitet och det fungerar bättre än vad jag någonsin hade trott när jag bara såg förhandsbilder från spelet. Det finns en polerad simpelhet här som till skillnad från de gigantiska retropixlarna i Minecraft faktiskt skapar inlevelse och ger mig chansen som spelare att låta fantasin flöda, på ett sätt som få andra spel av denna typ kan tävla med. Tillkommer gör fantastisk ljussättning och otrolig användning av färger, som gör att vikingavärlden i Valheim ser förbaskat inbjudande ut. Ibland är det här spelet direkt kriminellt vackert trots blockiga modeller och fula animationer, när man står parkerad i en märk skog och blickar ned mot en glänta samtidigt som den knallröda morgonsolen letar sig upp över horisonten. Då... Just då, är Valheim en estetiskt trumf.

Valheim
Att lära sig att bygga hus tar tid, men när man väl fattat galoppen är det väldigt underhållande och belönande.
Detta är en annons:

Striderna i spelet är basala, men aldrig trista även om jag känner mig rätt trött på att slå ihjäl random-genererade skogstroll (de dyker upp hela tiden). Det går att skjuta pilar likväl som att svinga svärd och yxor, det går att rulla undan inkommande fiendeattacker, blockera och utföra parrys och på det stora hela tycker jag att hela systemet känns balanserat och underhållande. Valheim innehåller just nu fem stycken bossfighter medan den färdiga versionen tydligen ska husera nio stycken, och jag har stött på tre såhär långt. Bossarna har varit stora, utmanande och underhållande.

Det finns en känsla i det här spelet som jag märkligt nog (för ovanlighetens skull) har problem med att verkligen beskriva på ett rättvist vis. Det finns spelmagi, här. Tycker jag. Något väldigt visst som jag inte hittat någon annanstans, åtminstone inte på länge. Visst, det finns problem med hur "grindigt" det ibland känns, att det tenderar att bli enformigt under långa sektioner och att byggarverktyget inte guidar mig igenom detaljer som att taket måste byggas av ett annat material än golvet, eller att jag behöver bygga fungerande ventilation på kåken annars dör min viking av rökskador, men i slutändan tror jag kanske att hela den problematiken också hör till de positiva delarna med Valheim eftersom det faktiskt handlar om ren, rå överlevnad och eftersom ingen pedagogisk guide är där för att hålla mig i handen. Det finns något gammaldags över hela upplägget som tillsammans med god balans och läcker estetik får mig att stanna kvar. Länge.

Valheim
Ljus- och färgsättningen är fenomenal. Det finns mängder av atmosfär i Valheim.

Jag kommer tveklöst att stanna kvar i Valheim de kommande månaderna, ta hand om min numer ganska potenta viking och definitivt se var detta tar vägen, vad Iron Gate har på lut inför framtiden. För att vara en svensk early access-debuttitel från ett tremanna-team i Skövde går det liksom inte att blunda för hur imponerande detta verkligen är, trots vissa skönhetsfläckar. Valheim är här för att stanna och Iron Gate förtjänar de enorma framgångar de nu skördar.

08 Gamereactor Sverige
8 / 10
+
Stor värld, läcker design, underbar ljussättning, buggfritt, utmanande, djupt och belönande, originellt
-
Tekniskt primitivt, bitvis enformigt, vissa moment svåra att begripa
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

ValheimScore

Valheim

RECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Hugga ned träd, samla stenar, dricka bäckvatten, äta sorkar, slå troll i ansiktet med en påk. Låter som Petters vardag det, ganska precis...



Loading next content