Svenska
Gamereactor
recensioner
Omno

Omno

Den atmosfäriska guldgruvan från den debuterande enmansutvecklaren Jonas Manke har anlänt efter många år av grundligt polerande. Mackegård har sett ljuset och är redo att sätta betyg.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Vem är jag? Vart är jag på väg? Är allt värt det? Det är frågor som jag ställer mig själv när eftertexterna rullar och mitt resa i Jonas Mankes soloutvecklade äventyr till slut är över. De senaste timmarna har jag och min svävande vän tagit oss igenom ett flertal prövningar ihop och sömlöst svetsats samman till en enhet som vittnar om hur vänskapen får oss att skifta perspektiv på tillvaron och vad som är egentligen är viktigt.

Omno
Början på en oväntat vacker vänskap.
OmnoOmno
Man blir snabbt nyfiken på vad världen i Omno har att bjuda på.

Omno är ett plattform och pusselspel som låter oss axla rollen som "stavbärare", en typ av ljusdyrkande präst vars uppgift är att hitta en helig portal för att kunna få tillträde till den nya gudomliga världen. Vägen dit består av en handfull små öppna världar, fyllda med märkliga djur som alla drar sitt strå till stacken för att få omgivningen att kännas precis så levande som ett mystiskt litet landskap bör göra. Min uppgift i dessa miljöer går ut på att samla på mig minst tre ljusklot som låser upp ett avslutande pussel som i sin tur ger mig tillgång till nästa bana. Ibland krävs det lite extra klurande för att kunna lista ut hur en orb ska samlas in men ofta ligger de också lättilgängligt serverade på marken. Upplägget är tydligt och förändras egentligen inte alls under spelets ungefär två timmar långa resa, vilket gör att den som söker efter en utmaning kanske bör se åt något annat håll för Omno är ett väldigt okomplicerat spel från början till slut.

Detta är en annons:
Omno
Djurarterna är många och går alla att interagera med på sina speciella sätt. Vissa är dessutom helt enorma.
OmnoOmno
Genom artefakter får vi fragmentarisk information om stavbärarnas uppgift.

Det är emellertid tydligt att Jonas Mankes vision med upplevelsen inte alls har något med utmaning och svårighetsgrad att göra, utan snarare att bjuda på en kort harmonisk resa byggd på enkel, stilfull design och underbar stilla utopisk musik som, när de kombineras, lägger grunden för en mystisk, samspelande drömvärld, redo att utforskas och upplevas i min egen takt. Det sprudlande djurlivet är fyllt av märkliga arter i alla möjliga färger och former som kan föra tankarna till hur en alternativ version av pokemonvärlden skulle kunna se ut i en tillvaro utan mänsklig inblandning där alla varelser, stora som små, fick leva sitt liv i frid.

Allt eftersom resan har sin gång så lyckas jag plocka på mig en handfull nya förmågor till min stavbärare som på ett eller annat sätt kryddar min resa. Varje uppgradering stärker min koppling till ljuset och ger mig nya möjligheter att utforska omgivningarna i högre utsträckning och snabbare tempo. När jag till exempel lärde mig att använda min käpp som surfingbräda öppnade världen upp sig och lät mig susa fram över sträckor som annars hade tagit mig pinsamt lång tid att korsa till fots. Uppgraderingarna är vad som gör Omno fortsatt intressant och varje gång det vankas en ny kraft så väcks äventyrets gnista till liv och jag blir återigen nyfiken på vad nästa steg i stavbärarens resa blir.

Detta är en annons:
Omno
Med en utsikt som denna är det lätt att glömma allt vad ansvar heter och drömma sig in i fjärran.
OmnoOmno
Staven är vad som kopplar ihop bäraren med ljusets krafter.

Omnos mysiga stämning och harmoniska miljö rubbas dock lite av att det blir aningen krystat när jag med jämna mellanrum förväntas lösa diverse pussel för att ta mig framåt i berättelsen och det blir ibland lite för uppenbart att upplägget med ljuskloten egentligen endast finns där som en nödvändig sysselsättning för mig att fortsätta spela spelet. Missförstå mig rätt här, pussel i spel kan vara och är ofta en ovärdelig del i uppbyggnaden av många briljanta titlar men här hade jag önskat att utvecklaren vågade ta ett steg utanför mallen och istället försökt sig på något nytt som kunnat komplettera upplevelsen bättre. Efter att ha tagit mig igenom tredje eller fjärde världen så är jag inte längre speciellt sugen på att börja om på nytt och samla på mig ytterligare tre ljusbollar, hur mysig omgivningen än är. Omno blir tyvärr därför aldrig så minnesvärt som exempelvis Journey var med sin tysta gripande saga, utan faller istället på att de påtvingade pusslen tar ut mig lite ur upplevelsen och påminner mig lite för mycket om att det handlar om ett spel, inte ett fönster in i en ny värld.

Trots sina brister så är Omno en riktigt mysig upplevelse rakt igenom och skaparglädjen som drivit Jonas Manke genom den fem år långa utvecklingsperioden lyser verkligen igenom hela äventyret. Tyvärr är det bristen på saker att göra i den annars så underbara världen vad som drar ner upplevelsen och det är riktigt synd att utvecklaren inte lyckats hitta en riktning som bättre går hand i hand med det lysande atmosfäriska konstverk som Omno faktiskt är.
Nu är det din tur att greppa staven och ge dig ut i vildmarken för härifrån är äventyret ditt.

06 Gamereactor Sverige
6 / 10
+
Vacker stilren design, ljuvlig atmosfär, stämningsfull musik, hjärtvärmande berättelse, rikt djurliv
-
Repetitivt, alldeles för enkelt, onödiga och ointressanta pussel
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

2
OmnoScore

Omno

RECENSION. Skrivet av Johan Mackegård Hansson

Den atmosfäriska guldgruvan från den debuterande enmansutvecklaren Jonas Manke har anlänt efter många år av grundligt polerande. Mackegård har sett ljuset och är redo att sätta betyg.



Loading next content