LIVE
HQ
logo hd live | Pepper Grinder
See in hd icon

Chat

X
      😁 😂 😃 😄 😅 😆 😇 😈 😉 😊 😋 😌 😍 😏 😐 😑 😒 😓 😔 😕 😖 😗 😘 😙 😚 😛 😜 😝 😞 😟 😠 😡 😢 😣 😤 😥 😦 😧 😨 😩 😪 😫 😬 😭 😮 😯 😰 😱 😲 😳 😴 😵 😶 😷 😸 😹 😺 😻 😼 😽 😾 😿 🙀 🙁 🙂 🙃 🙄
      Svenska
      Gamereactor
      recensioner
      Kao the Kangaroo

      Kao the Kangaroo

      Henric har spelat och delat ut betyg till Kao the Kangaroo som studsar fram igen efter en sjutton års lång dvala...

      Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

      * Obligatoriskt att fylla i
      HQ

      Kängurun Kao föll i glömska för många, många år sedan. Vi stötte först på honom år 2000 där spelet kom att få två regelrätta uppföljare för att sedan försvinna helt från spelvärlden. Han hade dock inte lämnat allas minnen utan lagom till hans tjugoårsjubileum avslöjades det att man återigen skulle ruska liv i honom. Resultatet är nu här i form av Kao the Kangaroo som fungerar som en nyversion, inte helt olikt Ratchet and Clank från 2016. Frågan är om det är en tillräckligt härlig upplevelse för att vi ska vilja komma ihåg Kao eller om vi kommer att glömma honom även efter denna gång?

      Kao the Kangaroo
      Du kommer att finna dig i många olika spelmiljöer som påverkar ditt sätt att ta dig fram på.

      Kao the Kangaroo inleds med att Kao ligger och slaggar på sin hängmatta och drömmer en dröm som känns märkligt verklig. Han drömmer om sin syster, Kaia, som är helt försvunnen och efter att ha vaknat upp från denna mardröm, meddelar han snabbt till sin kloka mamma att han tänker leta efter Kaia och finna på resans gång söka efter svar på sin sedan länge försvunna pappa. Precis som sin far är även Kao en tuff slagsmålskämpe och med sin pappas gamla boxningshandskar måste Kao nu slå sig igenom en värld där alla inte är så vänliga mot honom.

      Jag ska redan nu vara ärlig och erkänna att jag aldrig spelat en sekund av något tidigare spel i serien. Jag var till och med så illa påläst att jag på förhand trodde detta var en helt nyskapad karaktär, men jag gjorde däremot mitt förarbete och kände mig rätt kunnig när jag började spela för några veckor sedan. Likväl kändes det som att jag hade missat något. För presentationen av Kao the Kangaroo är riktigt usel där det inte berättas något alls om vare sig karaktärerna eller berättelsen, utan det känns snarare som att jag börjar spela ett spel jag missat den första timmen av. De inbitna fansen kanske det fungerar utmärkt för, men jag tror att detta framför allt lär vara förvirrande för den yngre generationen som likt mig helt saknar en relation till kängurun. Om ambitionen var att hedra Kao och låta en ny generation bilda en stark relation till honom, misslyckas man brutalt redan från start och efter flera timmars spelande upplevde jag inte att jag kom att uppskatta någon karaktär mer än vad jag initialt gjorde. Kao saknar helt charm och personlighet som gör det svårt att känna någonting alls för honom eller för hans familj.

      Detta är en annons:

      Tate Multimedia spiller hur som helst ingen tid utan låter oss med detsamma hoppa in i denna till synes mysiga värld som är bebodd av alla möjliga varelser. Snabbt får vi bekanta oss med spelkontrollen och testa på våra boxningsfärdigheter mot grodor och andra djur, och själva spelsättet fungerar relativt väl och okomplicerat som förmodligen kommer passa många olika åldrar. Precis som många andra gamla plattformsspel finns här det mesta som man förväntar sig och det märks att studion försökt att hedra äldre plattformsspel i och med Kaos återvändo. Precis som i Donkey Kong Country eller licensspelet Hercules kan man på varje nivå exempelvis samla bokstäver från protagonistens namn som känns som att backa bandet en sisådär 20 år tillbaka. Det känns oerhört familjärt och mysigt, vilket jag tror mången fans kommer att uppskatta efter att ha bett på sina bara knän att Kao ska komma tillbaka.

      Kao the Kangaroo
      Liksom de vanliga striderna är bossfighterna väldigt enkla.

      En del av spelvärlden i Kao the Kangaroo påminner om Crash Bandicoot 4: It's About Time där det finns en linjär väg att ta sig fram på. Det finns dock många sidospår att upptäcka. Dolda grottor bakom vattenfall och andra svårupptäckta utrymmen finns lite varstans som kan avtäcka både det ena och det andra. Som nämndes tidigare kan man samla på sig bokstäverna i Kaos namn men därutöver finns det pergamentrullar, kristaller och runor att lägga vantarna på. Glömmas ska inte heller alla de tusentals mynt som du gör rätt i att samla på dig för att sedan spendera på nya kläder, extraliv eller varför inte lite utökad hälsa? Precis som i Crash Bandicoot finns det bonusnivåer inuti de olika världarna som ställer dig inför olika utmaningar som, i fallet av att du besegrar dem, belönar dig med ett värdefullt pris. Det är med andra ord lätt att tiden springer i väg tillsammans med Kao. Fastän vägen framåt är självklar, finns där mycket som väntar på att upptäckas av dig.

      Något som slog mig väldigt fort var att Kao the Kangaroo känns lite väl enkelt. Vanligtvis tenderar plattformsspel att bjussa på ett spelupplägg där svårighetsgraden omedelbart kan gå från lätt till nästan sadistiskt svårt vilket ibland gör upplevelsen onödigt knusslig. Så är inte fallet den här gången, men samtidigt känner jag att det hela blir lite väl lätt. Att puckla på fienderna är busenkelt och drämmer man in tillräckligt många slag utan att själv ta skada kan man dela ut en kraftig smäll som fienderna runt omkring också får smaka på. Nämnas ska även att spelet bara erbjuder en svårighetsgrad. Med tanke på att det finns en skara fans som längtat efter att få spela Kao igen, kan jag tänka mig att många lär finna det alldeles för enkelt vilket också lär urholka syftet med att utforska de olika nivåerna efter extraliv och utökad hälsa. För barn under tio år känns svårighetsgraden däremot perfekt, och det kanske är den målgrupp som spelet främst riktar sig åt (jag låter det vara osagt om det är så eller ej), men jag känner ändå att det hade lämpat sig att slänga med ett lite svårare spelläge också. För erfarna spelare är det här nämligen busenkelt, och det försämrar upplevelsen en smula.

      Detta är en annons:
      Kao the Kangaroo
      Ibland ser Kao the Kangaroo väldigt vackert ut, men ibland gör det inte det.

      Vad det gäller bild och ljud lämnar Kao the Kangaroo en hel del att önska. Till att börja med är röstskådespelarna fruktansvärda. Verkligen fruktansvärda. Det är så tydligt att killen som gör rösten till Kao inte ens talar engelska som sitt modersmål vilket resulterar i ett par märkliga uttal och läten som får mig att vilja sjunka genom soffan. Musiken är däremot oerhört mysig som man lätt gungar fram och tillbaka till under spelsessionen. Rent designmässigt är det också en rätt trevlig upplevelse men som tyvärr tyngs ned av en något daterad grafik. Såväl texturer och animationer ser ut att vara från början av förra spelgenerationen och i jämförelse med Crash Bandicoot 4: It's About Time känns Kao the Kangaroo lastgammalt.

      Striderna är relativt enkla att komma in i och liknar många andra spel i genren. Du kan med ett knapptryck slå och med ett annat hoppa och dubbelhoppa och det går med ett annat att glidtackla dig fram. Därutöver tillkommer det då och då lite andra möjligheter som exempelvis låter dig kasta boomeranger mot fiender. Det är väldigt lite att hålla reda på vilket gör att Kao the Kangaroo känns som ett lättillgängligt spel för vem som helst. Med tanke på svårighetsgraden är striderna däremot inte alltid särskilt roliga men de funkar åtminstone. Fienderna är dock väldigt identitetslösa och ibland känns det som att det saknas en riktig tanke bakom dem. Exempelvis hade jag önskat ett mer varierat fiendegalleri där de tydligt skiljer sig åt från nivå till nivå. Det förekommer, men inte nog.

      Kao the Kangaroo
      Det är synd att ingen av karaktärerna i Kao the Kangaroo lyckas få spelaren att känna någonting. Kanske beror det delvis på de dåliga röstskådisarna?

      Kao the Kangaroo är en hyfsad återkomst av kängurun som troligtvis lär tilltala de som har en särskild relation till karaktären och som länge hoppats på att få återse honom. För yngre spelare kan Kao också tänkas underhålla, men vill du bekanta dig med honom får du räkna med att det är oerhört enkelt och grafiskt daterat, samtidigt som karaktärerna känns väldigt oinspirerade och tråkiga. Jag förblir dock skeptisk om att detta räcker för att Kao ska bli ihågkommen och inte, återigen, falla i glömska.

      06 Gamereactor Sverige
      6 / 10
      +
      Mysig musik, snygg design, härligt plattformande, mycket att utforska, roliga spel- och filmreferenser
      -
      För lätt, lämnar en del att önska rent grafiskt, dåliga röstskådespelare, identitetslöst
      overall score
      Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

      En andra åsikt

      Joakim Sjögren
      Kao the Kangeroo en gemytlig återkomst för en av spelvärldens mest bortglömda maskotar. Äventyret levererar tjusig och färgstark grafik blandat med en underhållande spelbarhet som passar en väldigt bred publik. Röstinsatserna är visserligen av varierad kvalitet, men variationen på miljöerna tillsammans med de utmanade bosstriderna håller i kontrats tämligen hög nivå. Spellängden är slutligen inte den längsta (går att klara under en helg), men det reducerade prislappen gör det ändå värt ett köp för de som antingen söker efter nästa spel till sina barn eller som själva vill återbesöka en genre som var bland det hetaste i spelsammanhang på början på 2000-talet. 6/10

      Relaterade texter

      0
      Kao the KangarooScore

      Kao the Kangaroo

      RECENSION. Skrivet av Henric Pettersson

      Henric har spelat och delat ut betyg till Kao the Kangaroo som studsar fram igen efter en sjutton års lång dvala...

      2
      En första titt på nya Kao the Kangaroo

      En första titt på nya Kao the Kangaroo

      NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

      Det är väl kanske inte det återseende i spelvärlden vi sett allra mest fram emot, men nästa år gör hur som helst Kao the Kangaroo comeback efter två decenniers frånvaro....



      Loading next content