Svenska
Gamereactor
recensioner
New Tales from the Borderlands

New Tales from the Borderlands

Marie har kastat sig in i Gearbox Studios senaste alster New Tales from the Borderlands och tagit sig fram ett Quick time event i taget...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Åtta år har nu gått sedan Telltales spel Tales from the Borderland nästlade sig in i mitt hjärta där flera av deras tidigare spel redan vilade. När det nu är dags för uppföljaren är det dock inte längre Telltale som sitter vid rodret utan Gearbox Studios istället. Men jag hade inte behövt oroa mig så mycket över den saken för när jag startar spelet möts jag av den bekanta animeringen och den lätt sjuka humorn som är ett signum för serien och även en orsak till att jag gillar den. Det märks att Gearbox lockat över några från Telltale för att hjälpa till med spelet men frågan är om de fick med tillräckligt många?

New Tales from the Borderlands
Glädjen var stor när jag upptäckte att vår älskade Mackan Persson hade fått en roll i spelet.

Precis som tidigare spel så är detta ett berättelsebaserat äventyr som styrs av dina val som spelare. Och precis som innan är detta uppdelat i episoder, närmare bestämt fem stycken. Men denna gång slipper du dock ha ett tålamod som en ängel och behöver inte vänta på avsnitten utan du kan spela dom direkt utan avbrott, en efter en. Spelet är uppbyggt med "Quick time events" och det gäller även att välja rätt val i dialogerna vilket ibland ställer till det då tiden tickar lite väl snabbt. "Quick time events" däremot är egentligen inga problem bara man känner sin handkontroll väl och vet var knapparna sitter så för mig sitter det i ryggmärgen vid det här laget för jag har ju spelat på krysslådan sedan 2001.

Denna gång är det inte våra kära antihjältar Rhys och Fiona som vi får följa med på äventyr även om Rhys dyker upp en kort stund och gästspelar i historien. Nej, spelet börjar istället med en invasion på planeten Promethea utfört av det giriga multiföretaget Tediore med Susan Coldwell i spetsen och det är den händelsen som för våra tre nya protagonister ihop som grupp i detta äventyr för att stoppa förgörelsen av deras hemplanet. Alla tre med lite olika avsikter. En vill rädda världen, en annan vill rädda världen för att bli känd och tjäna en hacka och den tredje vill bara ha ren skär hämnd på Coldwell.

Detta är en annons:
New Tales from the Borderlands
My Precious! Det gäller att hitta dom alla!

Men låt mig presentera dig för vår trio till att börja med. Först ut är Dr. Anuradha Dhar, eller Anu som hon kallas. Anu är en neurotisk forskare och utvecklare som jobbar för Atlas Corporation med att ta fram nya vapen, vilket kanske inte är den bästa platsen för en nervös vapenvägrande fredshetsare med panikångest. Hon drömmer om att skapa ett vapen som stoppar alla krig och ger världsfred och vill helst sitta vid lägerelden och sjunga Kumbaya vilket också är orsaken att hon plötsligt ser sig själv som arbetslös när Rhys Strongfork ger henne sparken för ännu ett misslyckat vapen som gör allt annat än dödar. Sen har vi då Anus bror Octavio. Där Anu är socialt missanpassad är hennes adoptivbror Octavio den raka motsatsen.

New Tales from the Borderlands
Möt Brock det talande automatgeväret...

Han är vad han själv skulle kalla gatusmart ,rapp i käften och strävar efter att bli rik och känd som så många andra talanglösa millennium-bebisar. Hans dröm skiljer sig markant från hans systers för hans är att hamna på tidningen Forges lista "Super Successful Dirty Thirty". Men där Anu har hjärnan får vi väl säga att Octavio hade mått bra av lite mer av den varan för han är en mästare på att sätta sig själv och andra i klistret med sina inte helt genomtänkta idéer. Men som alla med syskon vet så är det aldrig lätt att leva i ens syskons skugga och Octavio kämpar verkligen med att gå sin egen väg och inte hamna i Anus. Hmm blir mycket Anus här märker jag, förlåt. Sist men inte minst så har vi Fran Miscowish, en sexuellt frustrerad rullstolsbunden kvinna i sina bästa år som jobbar hårt på att hålla sina dagar som en nykter "Rage-o-holic" utan att falla tillbaka i gamla hamsterhjul och förlora humöret igen vilket inte gick så bra sist.

Detta är en annons:
New Tales from the Borderlands
Kända ansikten, eller ja, brist på ansikten kanske jag ska säga.

Och du skulle nog också varit förbannad om någon skjutit sönder ditt levebröd med en laser och lämnat det i spillror. Levebrödet stavas Frans Froghurt där hon försöker övertyga folk om att Frozen Yoghurt är godare än glass men vi vet ju alla att det är en ren lögn. Det är antagligen någon från viktväktarna som försökt trycka i oss det men vi vet tack och lov bättre. De är tre minnesvärda karaktärer som tar med olika styrkor till bordet. Anu har tex en scanningspryl som gör att hon kan se dolda saker och även läsa av informationen om dom medans Octavius har en smartklocka som kan hacka datorer för att tex öppna dörrar.

New Tales from the Borderlands
Att ta steget in i ljuset är ingen bra idé, det trodde jag alla visste.

Fran saknar både smartklocka och scanningsprylar men har däremot sin svävande rullstol som skulle kunna göra inspektor Gadget avundsjuk med sin nerfrysningslaser som kommer väl till pass vid flera tillfällen. Du kan även pimpa till dina karaktärer och deras manicker i maskiner som finns utplacerade, byta kläder och färger vilket inte förändrar något annat än just utseendet men ändå en kul idé att få sätta sin egen prägel på dom. Även om jag gillar karaktärerna i spelet så finns det de som gör ännu större avtryck och det är sidokaraktärerna som vi tyvärr inte kan spela som, LOU13 , Brock och Stapleface. LOU13 är en mordlysten torpedrobot som nu är lite av gängets muskler och Octavios bästa vän. Han håller koll på det känslomässiga bandet emellan gänget genom att dela ut poäng i form av skateboards efter varje episod och det är i slutet av spelet som man inser att de där poängsystemet spelar större roll än vad man tror på vilket slut man får, för det finns faktiskt flera olika slut och mitt blev inte ett av de bästa tyvärr. Ja, ni hörde rätt, skateboards och inte stjärnor men de duger väl det med.

New Tales from the Borderlands
Kärlek vid första ögonkastet, Anu och Stapleface.

Brock är väl egentligen ingen sidekick utan mer en fiende men man vill ändå nypa honom i hans obefintliga kinder och ta med honom hem. Brock är nämligen ett pratande Tedioretillhörande automatgevär som bara vill sätta en kula i pannan på oss men han är så söt med sina små ben så man bara dör. Att lyssna på hans dialoger är ren mumma och min inre ärkeskurk älskar den lille jäkeln.

New Tales from the Borderlands
Våra tre protagonister, Fran, Anu och Anus bror Octavio. Var bara tvungen att säga det igen och komma undan med det.

Sen har vi då Stapleface som är en före detta Psycho som blir betuttad i Anu efter att hon räddat henne från hennes dödsdag och hon för tankarna direkt till ett annat face, nämligen Taserface från Guardians of the Galaxy. Och jag tvivlar på att jag misstar mig för att de hade honom i tankarna när de skapade karaktären för hon till och med pratar som honom och jag som filmnörd älskar att hitta små liknelser som denna. Om jag inte misstar mig hörde jag även Arnies stämma en gång i spelet under en mjölkning av en rymdis som såg ut som en Xenomorph men jag kan ha fel så hör gärna av er om fler hört hans ljuva stämma för jag Majsan älskar att ha rätt precis som alla kvinnor.

New Tales from the Borderlands
Octavio har nästan en lika fin smartklocka som Majsan. Men bara nästan.

Men min största favorit i spelet är ändå en namnlös Vaultlander-fanatisk Tedioresoldat som dyker upp där man minst anar det och tvingar en att utmana honom till ett minispel som heter Vaultlanders Action Fight. Om du så råkar öppna en liten låda kommer han utkrypande som en överraskning på posten och det är då dags att fightas på liv eller död med de små actiongubbarna som man kan samla på i spelet. De för tankarna till de gamla Skylanders-figurerna som alla föräldrar kommer ihåg till förbannelse som alla ungar skulle ha men som nu ligger och skräpar i garderoben. Minispelet är inte särskilt svårt, utan även här gäller Quick time events och att välja den figur som bäst är lämpad att klå motståndarens figur som alla har unika attacker.

New Tales from the Borderlands
Susan Coldwell. Väldigt lik en svensk komiker jag inte kommer på namnet på.

Den som går segrande ur striden vinner motståndarens figur och lägger den till sin stora växande samling. Dessa figurer ligger även gömda på olika ställen genom spelet så det är bara att ta fram sitt inre tryffelsvin och sniffa fram dom och skörda belöningen av en trophy när du funnit dom alla. Jag tänker inte gå närmare in på handlingen i spelet för jag förstår ju att ni vill uppleva det själva utan att jag sitter här och spoilar sönder det för er. Men vad jag kan säga att det är ett mysigt spel fyllt med humor och glimten i ögat. Det är snyggt att vila ögonen på för oss som gillar denna animerade stil vilket jag gör och det är en skön avkoppling med ett spel som inte bara går ut på att rusa runt med ett vapen i första person och skjuta på allt som rör sig.

New Tales from the Borderlands
Allas vår LOU13.

Jag gillar att mina beslut får konsekvenser och att historien kanske plötsligt slår in på en annan väg än vad jag tänkt och det får mig att hålla mig på tårna för rätt som det är ska jag göra ett val eller en knapptryckningsfrekvens. Men samtidigt tycker jag att spelet och dess minispel är för lätta, de hade kunnat skruva upp svårighetsgraden lite så att det inte hade känts så självspelande vid flera tillfällen. Det finns ändå ett omspelningsvärde på spelet om man som jag råkade få ett rätt ruttet slut så för egen del kommer jag köra om och se om jag kan lyckas bättre denna gång. Dock saknas något jag inte kan sätta fingret på, men jag misstänker att det är för att hur jag än vrider på det så tycker jag att det första spelet lämnade ett större avtryck. Det hade liksom lite mer av allt.

New Tales from the Borderlands
De tre, jag menar fyra musketörerna.

Mer humor och en släng bättre story med ett uns mer färgstarka individer. Jag gillade detta, det ska jag inte sticka under stolen med men det nådde inte riktigt upp till förhoppningarna jag tog med till spelet. Och oftast blir det ju så för en efterföljare, man blir ständigt jämförd men den första. Det första barnet, ens första kärlek och den första jordgubben för sommaren. Det enda detta inte gäller är den första gräddade pannkakan som av någon anledning alltid blir en vit klump av deg i pannan som går sönder. Inte för att jag jämför detta spelet med en klump av ogräddad trasig pannkaka. Detta spel är mer som en Big Mac, den är god och fullt ätbar men det finns bättre burgare. Men jag ångrar inte att jag åt den, jag önskar bara att jag hade fått lite pommes och en dippsås till.

07 Gamereactor Sverige
7 / 10
+
Snyggt, härlig humor, sköna karaktärer
-
Lever inte riktigt upp till sin föregångare, lätta minispel
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

5
New Tales from the BorderlandsScore

New Tales from the Borderlands

RECENSION. Skrivet av Marie Liljegren

Marie har kastat sig in i Gearbox Studios senaste alster New Tales from the Borderlands och tagit sig fram ett Quick time event i taget...



Loading next content