Svenska
MEDLEMSRECENSION

Broken Age

Broken Age är sannerligen ett intressant spel. Inte så mycket för själva spelet men just om historien om hur det kom till. Det var en av de första stora Kickstarter-kampanjerna och lyckades samla upp mer än 3.3 miljoner dollar till produktion. Det skulle sen dröja två år tills folk fick spela, och ytterligare ett år innan de fick slutet. Men det sagt, hur blev det fullständiga slut resultatet av spelet?

Spelet följer två unga protagonister. Shay, den tillsynes enda levande besättning på rymdskeppet Bossa Nostra som övervakas av skeppets överhängiga "mamma-dator" som inte inser att hennes lilla pojke nu har blivit en stor tonåring. Han längtar efter äventyr men hans tillvaro består mest av enformiga och ofta barnsliga "uppdrag" arrangerade av hans mamma för att underhålla honom. Men Shays tillvaro ändras när han möter en mystisk fripassagerare i rymdskeppet.

Spelets andra protagonist Vella har dock ett helt annorlunda dilemma. Då Shays problem främst kretsar kring tonårsuppror har Vella tilldelats den stora äran att bli jungfruoffer till det ohyggliga monstret Mog Chothra. Hennes familj kunde inte vara mer stolt över henne. Men Vella väljer istället att försöka döda monstret än att själv bli en festmåltid.

Spelet är ett typiskt traditionellt point and click-äventyr där du utforskar miljöer genom att klicka runt på skärmen efter relevanta föremål, lyssna på dialoger från karaktärer och utifrån dessa lista ut vad som behövs och hur du gör detta. Oftast genom att kombinera olika föremål utifrån en logik som antingen håller, eller verkar helt obegriplig. Precis som förr.

Det är här man märker att Double Fine, olikt från andra utvecklare som arbetar med moderna point and click-äventyr, att de inte har valt att inkludera ett hint-system. Självklart fanns dessa inte med förr men jag kan tycka det är ett udda val idag. Jag ser inte dessa system som att fuska men att undvika frustration som kan påverka spelbarheten och upplevelsen. Jag tjuvkikar hellre på en ledtråd till lösningen än att ursinnigt bruka uteslutningsmetoden på allt för att komma vidare. Men det är en liten konsekvens med tanke på att internet alltid finns tillgängligt idag, det är dock fortfarande en spelbarhetsfråga.

Spelets berättelse skiftar mellan Shay och Vella och du kan själv när du vill byta mellan karaktärerna. De två historierna är ganska självständiga men ibland dyker det upp en och annan referens till den andres äventyr genom var karaktärs resa. En väldigt intressant infallsvinkel som bidrar en hel del till hela upplevelsen. Senare spelet blir det även mer relevant att skifta mellan de olika karaktärerna då du ibland behöver ledtrådar till pussel som endast finns inom den andre karaktärens äventyr. Också en intressant detalj men som inte alltid håller som det borde.

Till en början håller spelet god form med bra pussel, roliga karaktärer och en intressant story. Det är under denna del av spelet då utvecklarnas önskan att återgå till sina rötter syns som bäst och det är med en nostalgisk känsla man upplever dessa. Det här är ett roligt spel som inte ska stressas igenom. Man ska ta sin tid och utforska alla detaljer och lyssna på alla karaktärer i sin egen takt.

Med det sagt faller dock spelet pladask när man når spelets andra hälft, Akt 2. Här ändras upplevelsen helt med trötta, oinspirerade pussel som frustrerar och berättelsen som byggdes upp i början förlorar plötsligt sitt värde. Med tanke på hur mycket extra tid som lades ner för att färdigställa den andra delen av spelet är detta en besvikelse att uppleva.
Konstant bra genom hela spelet är dock dess visuella stil och ljud. Broken Age innehåller ett utmärkt manus som backs upp av flera duktiga röstskådespelare. Skådespelare som Elijah Wood, Jack Black och Masasa Moyo förgyller verkligen upplevelsen och Peter McConnell ljuva musik ska även omnämnas. Här finns inga större brister.

Trots en stark inledning med ett svagt slut är Broken Age slutändan fortfarande ett bra spel, och vad det innebär beror helt och hållet på vad man själv tycker om point and click-äventyr. Antingen hatar man dem eller älskar man dem. Är man dock helt ny till genren kan jag fortfarande varmt rekommendera spelet. Det är ett roligt äventyr med roliga karaktärer och en intressant historia. Tim Schafer håller trots allt fortfarande en god form.

Samlat betyg: 7/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10