Svenska
MEDLEMSRECENSION

Grand Theft Auto V

Först och främst vill jag påpeka att Rockstar verkligen har förbättrat varje liten detalj sedan GTA IV. Det finns otroligt mycket mer aktiviteter att underhålla sig med denna gång och nästan ingen av dom känns långtråkiga. Jag fann att även golf hade sitt underhållande värde. Men tyvärr är det lite synd att de allra roligaste tingen att göra utanför spelets story är såpass oerhört korta. Det finns exempelvis bara 2 Off-Road Race, 4 stycken sportbil-race, och 4 Bounty-uppdrag. Det sistnämnda hade jag verkligen velat se mer av då det faktiskt krävde lite detektivarbete av mig genom att använda den fysiska kartan som följer med spelet. Även den omtalade funktionen att man när som helst kan växla mellan de tre huvudkaraktärerna kändes också lite som bortkastad potential. Ibland kan karaktärerna vakna upp från gårdagens fylla vid världens ände - långt ifrån närmsta trafik, och oftast hade de bytt kläder från det jag hade valt åt dom. Detta skapade lite irritationer hos mig, såpass att det nästan kändes förebildat att endast byta karaktär när fortsättningen av storyn krävde det utav mig.

Jag har hört om en hel del åsikter kring spelets tre protagonister och att de är nästintill omöjliga att känna sympati för, då de inte har lika starka motiv som andra huvudkaraktärer i Rockstars tidigare spel. Detta synsätt har dock inte befallt mig, då under all denna satir riktad mot kapitalism, kändishysteri, och modern social norm, så gör GTA V även satir på människor genom att visa den allra värsta sidan av mänsklig natur. Varje individ i Los Santos, även din psykolog som börjar räkna dina pengar innan du ens hinner lämna hans klinik, är en skitstövel. Du råkar bara spela som de tre skitstövlarna som av galen slump hamnar i mitten av allt kaos. Hursomhelst, utanför bankrånen som sker i spelet har varje huvudkaraktär sin respektive enskild berättelse, och tyvärr måste jag säga att två utav dom känns väldigt outforskade. Även mestadels av spelets antagonister känns oerhört klena, då de är så gott som helt frånvarande förutom varsina två till tre framträdanden. Annat än det hade jag gärna velat se mer fokus på bankrån. Att planera och förbereda inför stötarna är den dominerande delen av spelet, men det känns tyvärr lite andefattigt när man bara får betalt för tre utav dom sex kupperna man begår genom storyn.

Apropå osympatiska karaktärer så finns det ju ett element i GTA V som alla talar om. Trevor Philips. Trevor är inte en bra människa, och även han själv erkänner det, men för mesta delen så njöt jag ganska mycket av hans karaktär. Storyn försöker allt som allt inte berätta något storslaget eller nytänkande annat än några fundamental gällande vänskap, svek, och uppfostring. Trevors karaktär höll å andra sidan storyn tillräckligt händelserik och överraskande att jag inte kunde låta bli att uppskatta honom lite grann. Han fick mig att skratta ganska högljutt ibland, vilket verkligen inte sker ofta. Å andra sidan är mitt sinne för mörk komedi mer svart än en sotig natt inlåst i en liten ask, så ta det i akt. En annan stor förändring är poliserna, som denna gång känns löjligt aggressiva när man ibland får åtta(!) polisbilar efter sig när man har stulit en enda bil. Irriterande nog har man inte heller omarbetat så att tjänstemännen inte spawnar 100 meter framför en när man flyr i högsta hastighet, och när man väl tassar bakom en patrullbil som söker efter en, så verkar de ha ett sjätte sinne som befaller dom att vända sig om.

Allt som allt är atmosfären helt annorlunda denna gång jämte GTA IV som tog sig själv lite för allvarligt för seriens vanliga uppträdande. Även det originella soundtracket har en sorts urhärlig Miami Vice-vibb över sig. GTA V går tillbaks till sina överdrivna rötter, men håller sig lyckligt nog en bra bit ifrån Saints Row's orimliga lågnivå. Redan vid mitt sjätte uppdrag får jag hjälpa en annan herre att rensa hans arbetsdator från en massa skadligheter, och för att nå anti-virus programmet på skrivbordet måste jag vara snabb nog att kryssa bort högvis utav porr-popups. Någon sådan humor befann sig inte i något uppdrag i GTA IV och detta var ändå bara ett utav många, många exemplen. Annars när spelet inte försöker bjuda på humor så hamnar vi i löjligt hektiska situationer som skulle kunna stå i konkurrens med självaste Uncharted-serien. Uppdraget där man skall sno tillbaks Michaels båt från ett gäng tjuvar är ett gediget exempel på detta, och att allt detta faktiskt händer i en öppen världmotor är alldeles slående. Grand Theft Auto V får inte alla kort rätt, men Rockstar fortsätter sannerligen bjuda på en högre princip av spel med en öppen värld.

Plus: En mycket levande och innehållsrik spelvärld, Världsbäst satir, Läcker ljussättning, Härligt originellt soundtrack
Minus: Överdrivet aggressiva poliser, Svaga antagonister, För lite fokus på bankrån

Medlemsrecensioner10
Samlat betyg: 8.8/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10