Svenska
MEDLEMSRECENSION

Enslaved: Odyssey to the West

Skrivet av: Matte22   2011-07-06

Jag har klättrat min väg upp för raserade byggnader, slagits mot robotar, jagats av robotar. Det är helt enkelt inte lätt att vara förslavad.

Du spelar som Monkey en muskulös man som varit uppväxt i det vilda hela sitt liv och lärt sig de mest akrobatiska manövrar man kan tänka sig, därav fått sitt namn Monkey. Du börjar på ett slavskepp, en fånge. Du lyckas bryta dig från från ditt trånga utrymme som du hålls fången i. På slavskeppet ser du Tripitaka, eller Trip som hon kallas. Slavskeppet kraschar och du blir medvetslös för en kort stund och Trip förslavar dig genast med hjälp av en slavhuvudbonad som kort sagt gör; dör du så dör Trip. Brudar alltså, de är bara problem. Trip förklarar förslavningen med att hon behöver hjälp med att komma tillbaka till sin by. Där börjar er resa.

Monkey svingar, hoppar, klättrar över diverse hinder, byggnader, allt för att nå er destination. Monkey är ju också superbt animerad, med hjälp av Andy Serkis som gör motion capture till Gollum, står Andy i detta spel också för Monkeys rörelser. Det går som en dans att kombinera hoppen, det ser flytande och naturligt ut när Monkey till exempel hoppar från en plattform till en stång och sedan hoppar vidare med fjäderlätta rörelser. Det enda man kan anmärka på här är att det blir nästan lite för självstyrt ibland, du måste nästan kämpa för att kunna hoppa mot din död. Men det trycker inte ned betyget något nämnvärt för det är fortfarande en fröjd att klättra på byggnader samtidigt som de rasar samman under dig. Eller att i spelets första bana, där ovan nämnda slavskepp håller på att störta och falla isär och du klättrar på planets vingar flera hundra meter upp i luften, samtidigt som planets delar viner omkring dig.

Man får följa Monkeys och Tips resa genom ett robotinfesterat land, man skulle kunna tro att Trip är en sådan värdelös sidekick som bara är i vägen på grund av dålig AI. Men så är inte fallet här, hon är oftast rätt användbar. När det är ont om skydd kan du säga till Trip att aktivera ett avledningshologram som gör att fienderna skjuter på den istället för att slita isönder din kropp. Det som är det fina med denna funktion är att du själv kan säga till Trip att sätta igång avledningen eller om du vill att hon ska springa någonstans, kan du helt enkelt med ett tryck på LB få upp ett litet kommandohjul och där väja kommandon. Hon kan även uppgradera din utrustning. Skulle du tröttna på att hon springer sakta, ja du kan du ta upp henne och bära henne på ryggen istället som en gentleman. Ni är lika viktiga båda två på er resa, även om Monkey får göra grovjobbet och slåss mot fiender och hitta alternativa vägar, så är det Trips jobb att hacka dörrar, skanna fiender efter svagheter eller leta efter minor så ni inte spränger er själva i luften.

Till en början är Monkey självklart lite irriterad på Trip, jag menar, en kärring bara kommer och förslavar dig helt utan orsak. Men efter spelets gång blir deras relation och samspel bättre och bättre. Även om Monkey är rätt vass på spydiga kommentarer.

Monkey och Trip möter fiender i form av robotar, mechs som de kallas. Med hjälp av en sorts skanning som Trip gör kan ni få reda på svagheter eller fel som finns i vissa robotar. Det kan vara att någon robot sprängs när man dödar den, vilket kan användas taktiskt till din fördel, så du kan spränga resterande fienden med den felaktiga roboten. Det är kanske lättare sagt än gjort att välja ut en robot i stridens hetta, men det funkar rätt bra och ger en liten variation till striderna. Det finns en variation av fiender med, lite längre fram i spelet möter man en gigantisk robotjycke som du ska förvandla till metallskrot. Det introduceras hela tiden nya fiender, vissa nya och vissa som är lika dom du redan mött fast med en sköld extra och så vidare. Bossfighterna är inte för svåra, men heller inte för lätta.

Monkey måste ju döda dessa robotar med något, det han har till sitt förfogande är en stav som både kan användas att utföra diverse slagkombinationer, men han han även använda staven till att skjuta stun-attacker och plasma blasts. Stun-attackerna är som det verkar, en attack som gör att fienden blir paralyserad för några sekunder, sedan kan du använda dina plasmaskott för att göra slut på fiendernas lidande eller slå dom med din stav. Men dessa skott kräver ammunition som kan hittas lite överallt på banorna. Trip kan även uppgradera dina grejer åt dig med hjälp av plasma orbs som du får när du dödar en fiende men de ligger även utspridda runt om på banorna. Du har även ett speciellt färdmedel som endast funkar på vissa banor som Monkey kan använda till sin fördel. Han kallar det för sitt "moln" det kan användas till att surfa på vattnet med, jaga efter robothundar eller var den kan användas till din fördel. Men är verkligen roligt att surfa runt på molnet och bara leka. Det vill säga då man inte är jagad av en ilsket programerad plåthund.

Spelet är snyggt, det är ett grönskande spel i Unreal Engine som är känt för att oftast ge liv åt spel med 23 nyanser av brunt. Men här har Ninja Theory Verkligen lyckats, en färgpalett av grönska genomsyrar spelet. Det ser underbart vackert ut, mycket blommor, gräs, växter som växer upp på väggarna på övergivna hus. Allting är underbart designat och inbjudande.

Som Unreal Engine ofta tampas med är lite ostabil bilduppdatering, det finns i Enslaved med. men det är bara i början av mellansekvenserna som problemet visar sig. Det är inget som drar ned på betyget alls. Men det är värt att nämna. Det är inte bara banorna som ser vackra ut, mellansekvenserna är ypperligt gjorda och Trip måste nog vara den sötaste tjej i något spel. Underbart vackra ögon. Monkey ser även ärrad och hårt tilltufsad ut, antagligen på grund av sin tuffa uppväxt i skogen.

Någonting som jag lade märket till och tyckte var häftigt gjort var när jag mötte ett par robotar; direkt efter jag nitat plåtburkarna så spelades en mellansekvens, Monkey vad då fortfarande andfådd efter slaget, men även en smula arg på att Trip inte hjälpte till. Det kändes äkta på något sätt och gav en smula drama till detta äventyrsspel. Det finns några sådana här detaljer som gör det intressant att kolla på spelets mellansekvenser, då samspelet är bra mellan Monkey och Trip.

Finns inte mycket negativt att säga om spelet. Enslaved är i grund och botten ett solidt spel som du inte bör missa. En upplevelse som levererar med underbara miljöer, cool atmosfär, underbar design och häftiga strider. Plattformshoppandet kan kännas en aning automatiserat men det vägs upp av du får klättra på många underbart vackra miljöer och samtidigt som byggnader rasar samman. Detta är att av 2010 bästa spel. Missa inte.

Medlemsrecensioner6
Samlat betyg: 8.1/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10