Svenska
MEDLEMSRECENSION

Red Dead Redemption

Varje gång innan jag skriver en recension tar jag mig lite i kragen. Funderandes om ni kommer hålla med mig eller gå emot mig. Jag har spenderat timmar med att skjuta mig igenom folk med Cowboyhatt och revolvrar. Det här är mina reflektioner över den vilda västern-saga som Rockstar skapat.


Jag hypar mig alltid snuskigt mycket över Rockstars spel. Innan GTA IV släpptes hade jag alla trailers i min iPod och lät de gå på repeat på lektionerna. Att inte få en kick över Playboy X replik "This... Is ma town!" är för mig omöjligt och Red Dead Redemption-hypen slog självklart hårt på mig. Att få sitta i en "Saloon"och spela poker, dricka mig berusad på whiskey och höra pianot i bakgrunden var något som jag längtade efter och facineras fortfarande utav det.

Men pengar växer inte på träd, möjligtvis indirekt på haschplantor. Men det är ju inte träd. Så jag tänkte strunta i att köpa RDR för att jag ville (läs: behövde) ha andra saker. Bland annat ett socialt liv och ett nytt spel bidrar inte till social kontakt annat än svärande till folk som inte klarar av att sikta. Men min Xbox Live-kompis Johnny fick mig in på andra banor. När han spelade lät det som han fick oändliga orgasmer bara av hur bra spelet var. Beroende som jag är över att alltid ha nytt och bra stack jag nästa dag och köpte det.

Jag smekte mitt nya "Limited Edition", kände kurvorna på fodralet samtidigt som jag med högerhanden höll i nya Gamereactor-tidningen. Där stod det om spelet, hur bra det var och så vidare. Direkt när jag kom hem så startade jag spelet. Tre timmars smekande, läsande och drömmande var ett rejält förspel för mig och mitt nya spel. Jag startade direkt multiplayern för att kunna spela med Johnny.

Det som slog mig först var ridandet, dock var det på en åsna, men ingenting kunde förstöra känslan som fanns där. Efter flera timmars onlineande började jag med Singleplayern. Det var slående hur bra dialogen var, grafiken i mellan-scenerna och djupet på karaktärerna redan från början.

Jag vet hur jobbigt det är att bli spoilad av idioter. Så jag ska helt undvika grova spoilers.
John Marston blir övergiven och lämnad för att dö av sitt gäng. Bonnie, en klassisk vilda västern-lantis med urskön dialekt och ett stort hjärta tar hand om Marston medans hans skotthål läker. Efter det får du göra, ganska lama, introduktionsuppdrag med ridning och skjutande på kaniner. Sen kastas du in i en värld där ditt mål är att återse din familj som myndigheterna gömt och hämnas dina forna gängmedlemmar. Senare kastas du mitt in i Mexikanska inbördeskriget. Viva La Revolución.

Storyn fortlöper i en seg takt då du måste rida i total öken. Sen tycker jag även uppdragen är aningen repitiva, även om de är mer varierade än GTA IV's. Men storyn tätnar på sista uppdraget. Men reaktionen efter hela spelet är ett simpelt "Jaha? That's it?". Men storyn är välskriven och väldigt underhållande på sina ställen.

Men efter storyn, vad ska du göra för att få 100%? Jo, du ska plocka blommor bland annat. Jippie-Ka-Ey. Även om det går att jaga är det riktigt tråkigt efter ett tag. Sen har du minispel. Hästskokastning, Poker och Black Jack. Hästskokastningen liknar bowlingen i GTA. Pendla med spaken och släpp, riktigt tråkigt. Pokern innehåller ingen spänning när du spelar blindsen 20/40$ när du sitter på 10.000$.

Multiplayern är inte ens häften så rolig som GTA IV's MP. Riktigt lama spellägen med Free Roam som enda spelläge som är okej. Du kan inte spela poker med dina kompisar i FR heller. Vilket jag saknar. Sen finns det inget att göra, till skillnad från GTA som ändå hade raketgevär och stunthopp.

Besvikelsen hänger över mig med Red Dead Redemptions multiplayer. Det går inte att undgå. Jag hade förväntat mig bättre multiplayer, mer variation och roligare minispel.

Men en sak jag för evigt kommer vara tacksam över och något jag alltid kommer älska med Rockstar är deras fantastiska kännsla när det gäller deras spel. Det är de, och bara de som kan få mig att känna det jag känner för spel. Oavsett om det är att kliva av båten i Liberty City eller om det är att rida med några kompisar medans man ser solen sakta går ner bakom sig, Rockstar gör en atmosfär i sina spel. En känsla av äventyr. En känsla av ren spelmagi. I storyn, i alla fall.


Betyg:
(Här kan jag säga att ljud och bild inte ingår. För med min risiga tjock-tv och monologiska ljud gör mig inkapabel till att bedöma)


Spelbarhet: 9/10 = Små buggar fast med samma precision innom kontrollen som i GTA.

Hållbarhet: 8/10 = Efter storyn vill jag inte fortsätta, men storyn tog ändå 20+ timmar.

Storyn: 9/10 = Fantastisk atmosfär höjer betyget avsevärt, men själva storyn har sina toppar och dalar.

Spelglädje: 8/10 = Du kommer njuta under kampanjen av dess briljanta vilda västern-tolkning. Men bara under kampanjen.

Multiplayer: 6/10 = Tråkiga spellägen. Nya vapen när du är på den-och-den leveln är dock ett +.

Totalt: En svag 8.

Sammanfattning: Söker du 20+ timmars fantastisk känsla av vilda västern? En story som är spännande och välskriven? Köp då Red Dead. Men förväntar du dig en rolig stund med dina online-kompisar: Nej. Nu har jag inte testat nya Co-op uppdragen, men jag tvivlar att ens dom kan rubba min åsikt om värdelös MP.

Medlemsrecensioner48
Samlat betyg: 9.3/10
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10