Batman: Arkham Asylum

Mina förväntningar på Batman har varit blandade. Bilderna som visats har skvallrat om ett snyggt spel i läckra miljöer men å andra sidan brukar nästan alla superhjältespel vara katastrofalt dåliga. Det är inte Batman.

Det jag gillar mest med Arkham Asylum är det upplägget är ganska klassiskt. Man har tillgång till hela ön att röra sig fritt på och låser upp nya delar allteftersom man avancerar i spelet. Utomhusmiljöer blandas med flera olika vårdavdelningar att besöka samt en botanisk trädgård.
Genom spelets story får man återbesöka vissa delar och kan när som helst gå tillbaka för att söka efter gåtor och andra gömda föremål.

Det här är en av de saker som gillar absolut mest i spelet. Jag brukar normalt vara den som föredrar tung action framför utforskande men i Arkham Asylum så har utvecklarna lyckats skapa ett beroendeframkallande sökande efter gömda frågetecken (som the riddler placerat ut) och gåtor. Det som är så lyckat är just det att det inget känns omöjligt att hitta.
Om man exempelvis jämnför med Assasins Creed där man kunde leta flaggor utan att ha någon som helst aning om var man skulle leta så har man i Batman löst det med smartare utplacerande och att man efter lite sökande kan hitta en karta där alla hemligheter visas.

Trots kartan blir det aldrig för lätt eftersom du måste själv komma på när du ska använda batmans scaning funktion (eller detektivläge om man nu så vill) och hur man ska lösa gåtorna.

Batmans scaning funktion är för övrigt något väldigt användbart och ser även grafiskt häftigt ut. Den bör användas när du exempelvis söker efter fingeravtryck eller gömda dörrar, men kan även användas för att se brottslingar genom väggar och räkna ut hur många beväpnade eller obeväpnade som finns i ett rum.
Det här är väldigt användbart främst om man spelar på hard då man dör av bara några skott (men jag bör påpeka att Batman inte är ett särskilt utmanande spel)

Actionmomenten i spelet är simpla men trots allt roliga en kortare stund. Det handlar om att mata X knappen för att bygga upp combos så du kan göra lite tyngre attacker eller "takedowns" då du omedelbart slår ut en fiende. Du kan även använda bataranger i slagsmålen samt förblina dina fiender.
Roligast är ändå counterattacks då det gäller att tajma med Y knappen precis då någon slår mot dej. Fighterna ser riktigt häftiga ut och jag kommer återigen att tänka på Assasins Creed.

Det är väl såhär Assasins Creed borde ha varit. Lite mer strömlinjeformat, lite mer kompakt värld samt betydligt mer varierat.
Bataman: Arkham Asylum är verkligen grymt varierat och du väljer oftast själv hur du vill ta ut dina fiender.

Med hjälp av dina teknologiska föremål kan du bl.a. placera ut sprängdeg och sedan locka dit fiender för att sedan se dom flyga fem meter upp och landa på huvudet. Du kan även tillfälligt däcka dina motståndare med några välriktade bataranger. Coolast är din remote batarang som du efter att slängt iväg kontrollerar själv. Den är dock inte så användbar och jag föredrar att uppgradera till tre bataranger som jag kan däcka tre brottslingar med ett knapptryck.

Du har även en grapple och lite andra typiska batman-grejer.

Det grafiska gör inget annat än imponera och vissa ställen är en aninga snyggare än andra men det blir aldrig någonsin i närheten av ordet fult. Det går snarare från snyggt till snyggare. Jag tycker färgsättningen och ljussättningen går oerhört bra ihop och grafiken ser på något sätt lite mystisk ut.

Den visuella höjdpunkten är utan tvekan animationerna och hur Batmans egen mantel rör sej då man hoppar, flyger eller slåss. Det här måste vara den snyggaste manteln i ett spel någonsin. Eller bara hans ansiktsuttryck då han ska slita loss ett galler från en vetilationstrumma. Riktigt, riktigt snyggt och välgjort.

Nu har jag bara sagt positiv saker om det här spelet men det finns också en del minus som bör påpekas. Dels tycker jag att spelet åtminstone kunde varit 2-3 timmar längre. Kanske fler sidouppdrag och någon mer bossfight kunde drygat ut speltiden lite till.

Fighterna, som är simpla och roliga i sig tycker jag ändå kan få lite mer djup tills nästa gång. Fler combos och fler knappar att slåss med vore inte helt fel.

Men det största minuset är ändå svårighetsgraden. Ibland är det alldeles för lätt och ibland normalsvårt men det blir aldrig riktigt utmanande. Smartare och kanske fler olika fiender tills nästa gång samt skippa galningarna som springer på alla fyra( som känns helt värdelösa att slåss mot och bara allmänt värdelösa) Skippa även dom där värdelösa växterna (som spottar lysande bubblor) som kommer upp i slutet efter att Poison Ivy mer eller mindre tagit över hela ön.

Ge mej några mer utmanande gubbar att spöa i stället så man känner att man lever!

I den oundvikliga uppföljaren hoppas jag även få ratta batmobilen i ett regnigt sotsvart Gotham City.

Grafik: 8
Ljud: 9
Spelbarhet: 9
Hållbarhet: 7