Svenska
Gamereactor
artiklar
Resident Evil 4

Jag gick på dejt med Leon

Resident Evil-älskaren Marie har äntligen fått sätta gaddarna i det nysläppta Resident Evil 4: Remake och här kommer en passionerad kärleksförklaring...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

I torsdags damp ett efterlängtat paket ner i brevlådan och SMS:et i min mobil som avslöjade nersläppet fick mig att stampa runt på jobbet och titta ständigt på min klocka och längta hem. Det är över 18 år sedan originalspelet kom men längtan efter en nypolering har suttit i ett tag och för en som är löjligt kär i spelserien Resident Evil är den fjärde delen lite av en milstolpe. Ja, för er som inte hängde med i mitt svamlande så pratar jag då om nya Resident Evil 4 Remake.

Vi har fått se andra och tredje delen bli putsade och omvårdade med grymma remakes och det har ju självklart fött frågan när den episka fyran ska komma och nu är den då äntligen här. Torsdagen blev det tyvärr inget spelande för mig för jobb kom emellan men så fort jag kom hem var jag tvungen att bara starta upp det, jag kunde liksom inte hålla mig längre. Till min stora besvikelse saknades min favoritröst när Resident Evil 4-loggan fyllde rutan. Ingen djup domedagsröst sa Resident Evil Four men jag fick njuta av en tillbakablick från Resident Evil 2 innan jag slungades tillbaka till den välkända bilturen med Leon i baksätet på en polisbil körandes genom den spanska landsbygden.

När vi stannar för att en av poliserna tydligen inte har sin partyblåsa på sig och måste lätta på trycket och sedan har det nonchalanta sättet att inte komma tillbaka till bilen stängde jag av. Och nej, inte för att det plötsligt blev illavarslande musik och det prasslade olycksbådande i buskarna, jag skulle ju iväg sa jag ju innan. Men visst, det kändes som ett bra ställe att pausa spelet på för att gå och byta trosor innan jag skulle iväg. Lördagsmorgon vaknade jag dock tidigt, ni vet med en sån där känsla man har på julaftons morgon eller när man ligger i sängen på sin födelsedag och undrar när familjen ska komma falsksjungande med tårtan så man måste sova räv. Ren och skär förväntan.

Resident Evil 4
Har du börjat spela nyversionen av Resident Evil 4 ännu?
Detta är en annons:
Resident Evil 4
Resident Evil 4
Resident Evil 4

Så efter att ha fixat en god frukost kröp jag ner i sängen med varm choklad för att stärka mina nerver och lite pancakes och tryckte igång konsolen. Jag hade en het date med Leon och inga spanska bondläppar skulle förstöra vår stund. Men självklart gjorde de just det. Var man än vänder sig så är dom där, beväpnade med yxor, dynamit och högafflar svärande på spanska. Eller jag tror de svär. Kanske rekommenderar de olika turistiga sevärdheter jag inte får missa på min resa? Min spanska är rostig och alla ord jag kan kommer från kultklassikern Blood in, Blood out och jag känner inte att jag kan använda de orden som mall här då ingen varken ropat Vatos Locos Forever eller Cabron efter mig.

Detta är en annons:

Efter att ha fått en dynamitgubbe slängd vid mina fötter så Leon hoppade jämfota kom jag fram till att vi inte är välkomna i byn överhuvudtaget. Vi är oönskade. Fick samma vibbar som när jag var på en liten ö i Grekland en sommar som inte livnärande sig överhuvudtaget på turister, vilket betydde sura rynkiga ansikten, noll leenden och lika lite service. Så jag rekommenderar inte en resa till denna by i Spanien heller. Arga bönder, dålig barbecue och dåliga boendeförhållanden. Jag ger mitt rum där jag vaknade upp efter en hård natt en halv stjärna, råttor och oinbjudna gäster ger inte många pluspoäng från mig tyvärr.

Att sedan bli jagad av en man med en jutesäck på huvudet bärandes på en motorsåg gjorde inte saken bättre. Han fick mig att pausa och andas i en papperspåse i en halvtimma och smyga in på toaletten för att leta efter kolafläckar för första gången under spelets gång. För om jag ska vara ärlig känner Fegis-Majsan sig inte så där ynklig som hon brukar. Kanske är det för att det inte är så sjukt länge sedan jag spelade förlagan till spelet och jag känner igen mig? Men jag misstänker att det är för att jag inte kommit så långt in i spelet och de fiender jag mött ser väldigt mänskliga ut fortfarande.

Så jag tar till ett gammalt knep som jag lärde mig i en Harry Potterfilm. Man ska föreställa sig det otäcka med något som är det motsatta. Så jag låtsas att de som kommer emot mig i byn beväpnade till tänderna med hushållsvapen och vad det rotat fram från pappas garage egentligen är sura PRO:are som gick miste om kaffe och bulle på förra medlemsmötet och nu vill kräva sin hämnd. Då känns de inte så otäcka och när jag tänker på att de alltid går till banken under lunchtid trots dem är lediga hela dagen eller systembolaget så känns det inte så tungt heller att fylla dom med lite bly.

Eller att det är en gubbe med keps som kommer morrande emot mig. Då tänker jag bara på honom i en bil framför mig tidigt på morgonen på väg till jobbet puttrande tjugo kilometer under hastighetsgränsen. När man är rädd för saker brukar folk ge tipset annars att man ska titta på dom och föreställa sig dom nakna men, nej det vill jag helst slippa. Inga taxöron och rynkiga rumpor för mig inte. Men vad tycker jag då om spelet? Jag älskar det! Att vara tillbaka i byn så här 18 år senare känns både igenkännande men ändå nytt för man vet liksom inte om spelutvecklaren ändrat något så man traskar inte runt med högt självförtroende. För man vet ju aldrig.

Stämningen är så där läskig som den ska och styrningen sitter i märgen sen tidigare spel. Men visst glömmer man saker, så som att kniven tydligen inte håller för evigt. När mina kulor tog slut drog jag kaxigt min finfina kniv som skulle gjort Hegewall avundsjuk och blöt i byxan och flinade åt de femton arga bönder som kom emot mig medans jag började hacka och skiva mig fram. Döm då till min förvåning att kniven plötsligt blev kaputt efter att sex snubbar trillat till marken.

Som tur hade de tappat lite kulor så jag klarade mig och sen blev jag räddad av klockan. Alltså på riktigt. Nackdelen med att veta vad som komma ska är tyvärr att min ålder och min glömska hjärna gör att jag kommer ihåg vad men inte när. Så nu går jag runt och vill inte öppna vissa portar för jag vet att en pissesur Elgigante gömmer sig där någonstans och denna gång har jag inte en fyrfotad vän som kan hjälpa mig. Jag vet att han lurar där någonstans, men jag vet inte bakom vilken dörr och när han dyker upp.

Så igår inbillade jag mig att jag plötsligt stod utanför hans lya, så fegisen pausade. Men nu ska jag ge mig i kast med det igen. Kanske är det en dörr till ett sparrum om jag har tur? Hur som helst, spelet är finfint. Men jag spelar lite i taget för jag behöver avbrott ibland för att vila mitt bultande hjärta, min puls som slår som en hammare. Det är så här fegisar spelar.

Jag vill avsluta med att jag dedicerar dagens spelning till min gode vän Kim som förbokade Resident Evil 4 Remake lång, lång tid före mig men som än idag inte fått sin kopia av spelet trots att vi bokade från samma ställe. Vad var då skillnaden? För att jag är kvinna? För att jag går runt som en norrman och lever på tur? Nä, det stavas PostMord. De som ständigt sabbar förbokningar Sveriges rike runt. Så idag tänder vi ett ljus för alla de som längtat efter spelet men som istället ligger där i fosterställning och gråter av förlust. Har ni tur gubbar så kommer den kanske denna vecka. Eller nästa. Best of luck.

Resident Evil 4Resident Evil 4

Relaterade texter

Resident Evil 4Score

Resident Evil 4

RECENSION. Skrivet av Olof Westerberg

18 år efter originalspelet är det dags för Leon att åter rädda presidentens dotter, utrota virus och framförallt hoppsparka ganados. Läs allt i vårt utlåtande...



Loading next content