Svenska
Gamereactor
recensioner
Fire Emblem Engage

Fire Emblem Engage

Johan har axlat rollen som gudomlig drake och stridit mot mörka krafter tillsammans med Fire Emblems mest klassiska hjältar. Här är hans slutgiltiga betyg...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Plötsligt är jag vaken. Jag minns inte mycket mer än fragment av vad som hände innan min tusenåriga sömn inleddes men jag får veta att jag är den senaste i ledet av kungligt gudomliga drakar. The Divine Dragon kallar de mig. Jag får veta att jag stred mot en Lord Sombron, även kallad The Fell Dragon, i det stora kriget och att min mor, även hon en drake, har väntat i ett millennium på att jag ska vakna upp. Lyckan blir kortvarig och snart står det klart att Sombron samlar sina krafter för att än en gång sprida sin ondska i världen. Välkommen till Fire Emblem Engage.

Det är ingen enkel sak att sammanfatta en resa som har tagit mig fram och tillbaka mellan ett halvt dussin olika kungariken, låtit mig knyta mängder med bekantskaper, både nya och gamla samt helt öppnat mina ögon för en värld vars rika berättelser började många hundra år innan mitt eget äventyr inleddes. För mig har Fire Emblem varit en spelserie som alltid funnits där i periferin men som jag aldrig riktigt lyckats komma i kontakt med. Då jag främst har använt mina Nintendo-konsoler till glada party-titlar (med en onämnd rörmokare i huvudrollen) har flera av de stora äventyren för en spelare snällt fått vänta på sin tur. Därför är det på sin plats att jag nu kryper till korset och erkänner att jag, trots många bataljer med både Roy, Marth och Ike i Super Smash Bros regi, får betrakta Fire Emblem Engage som min första riktiga erfarenhet av serien. Dock känner jag mig aldrig exkluderad när spår av tidigare delar i serien refereras utan varje gång jag får höra om en viktig händelse som ägt rum för länge sedan i en värld långt borta blir jag snarare lockad att ta reda på mer om Fire Emblems omfattande historia.

Fire Emblem Engage
Marth (till höger) är även känd som Emblem of Beginnings...

För dig som har missat vad Fire Emblem går ut på så är det i grunden en serie av taktiska rollspel där spelmekaniken fungerar så att du, utifrån ett fågelperspektiv, kontrollerar dina trupper för att gå segrande ur sammandrabbningar där förutsättningarna för ett avklarat uppdrag kan variera lite beroende på olika förutsättningar i berättelsen. För som i de flesta rollspel har storyn en enorm roll att spela och det märks väldigt tidigt i Fire Emblem Engage att utvecklarna på Intelligent Systems har riktigt höga ambitioner att berätta en historia som verkligen känns påtagligt levande, med höga insatser och en och annan spännande tvist. I centrum för berättelsen står en grupp om tolv legendariska ringar, "Embem Rings", som den onda draken Sombron behöver för att återfå sin fulla styrka. Det är för övrigt inte vilka legendariska ringar som helst utan i var och en av dem gömmer sig anden av en hjälte från tidigare Fire Emblem-spel, vilket har gjort att jag nu känner ett stort band till både Marth, Sigurd och de övriga klassiska Emblem-krigarna utan att nödvändigtvis ha spelat igenom deras ursprungliga äventyr. Hade jag redan varit ett inbitet fan av Fire Emblem sedan tidigare och således redan bekant med protagonisterna från förr skulle jag dessutom älskat all den fan service och igenkänningsfaktor som jag bjudits på när dessa legendarer öppnar munnen och berättar något från deras egen storhetstid. Med det vill jag säga att det finns mycket att hämta här, oavsett om du är ett fan sedan 90-talet eller om du, likt jag själv, upptäcker serien för första gången.

Detta är en annons:

Kontinenten Elyos som agerar arena för Sombrons krig består utav fem olika kungariken och trots att jag med mitt ädla drakblod i ådrorna kan betrakta mig själv som överhuvud för ett av dem behöver jag ta hjälp av kungligheter från alla världens hörn för att ha en chans att utföra mitt uppdrag och slutligen bringa fred. Karaktärerna jag möter under min resa känns i början lite överdrivna i sin framtoning men så snart jag vant mig vid formen som Fire Emblem Engage har valt att gestalta sitt persongalleri efter tycker jag att majoriteten av nya mina bekantskaper är riktigt charmiga. När jag har spenderat tillräckligt mycket tid tillsammans med en karaktär, antingen genom strid eller via andra aktiviteter får jag dessutom möjligheten att fördjupa vår relation ytterligare genom konversationer på tu man hand som blir tillgängliga allt eftersom vårt band blir starkare. En stor del av vad som får karaktärerna i Fire Emblem Engage att kännas så pass levande är också hur samtliga karaktärer låser upp privata scener med varandra genom samma förutsättningar som min huvudkaraktär gör. Det skapar en stark upplevelse av ett mer eller mindre trovärdigt socialt liv som också gör att tiden som spenderas på slagfältet känns ännu mer givande när jag vet vilka mina soldater är på insidan. Dock är det inte alla dialoger som har förmågan att framkalla den sortens känslor utan lite för ofta handlar konversationer om att någon part har stått och stirrat lite för länge på den andre, ibland i sömnen. Det är tyvärr inte det enda exemplet av tveksamt skrivna dialoger men det sammanfattar bilden av hur låg ribban är som lägst. Att lyssna på de bättre samtalen är betydligt intressantare och har flera gånger givit mig en förståelse för varifrån ett till synes märkligt beteende kommer ifrån.

Fire Emblem EngageFire Emblem Engage
Mellan uppdrag kan vi sparra mot allierade för att tjäna in lite extra erfarenhetspoäng...

Skådeplatsen för dessa vänskapliga konversationer samt mycket annat är hub-världen Somniel - en flygande magisk ö som endast jag i egenskap av gudomlig drake, samt mina allierade har tillträde till. Det är här jag kan uppgradera utrustning, handla förnödenheter och träffa mina allierade utanför berättelsens våldsamheter. Det bjuds även på en del andra aktiviteter som vänskaplig sparring, restaurangbesök och fiske bara för att nämna ett fåtal. Mycket av det som finns att göra här är för mig ganska ointressant och sysselsättningar som drakflygning och armhävningar har jag bara prövat på ett par enstaka gånger men sett till helheten så är Somniel ändå ett riktigt trivsamt smultronställe att tillbringa en del tid på efter en lång stund på slagfältet. Att sitta och pilla med uppgraderingar och utrustning samt att hitta nya förslag på klasser till mina favoritkrigare är bra exempel på tidskrävande företeelser som jag ibland kommer på mig själv att pyssla med under orimligt långa stunder och i extrema fall har jag lagt uppemot två timmar på att förbereda mig inför nästkommande slag. Menyerna är för det mesta riktigt enkla att förstå och trivsamma att navigera men det händer att jag retar upp mig på hur inventory-systemet är uppbyggt och hur jag ofta behöver välja vilken karaktär jag ska köpa något åt istället för att handla direkt till mitt allmänna lager för att sedan distribuera ut föremålen som jag vill.

Berättelsen som jag bjuds på i Fire Emblem Engage gör ett bra jobb att hålla mig engagerad och att resa mellan det grönskande kungariket Firene, militärmakten Brodia, ökennationen Solm och det karga och hotfulla Elusia i jakten på legendariska ringarna är ett spännande äventyr som lyckas riktigt bra med att hålla ett genomgående jämnt tempo samtidigt som nya karaktärer introduceras allt eftersom. När allt fler krigare går med i min växande armé blir det dock till slut svårt att hålla reda på alla och de flesta som inte redan ingår i min huvudgrupp av hjältar blir aldrig mer än ett ansikte som fladdrat förbi någon gång under berättelsens gång. För även fast berättelsen som sagt gör ett riktigt bra jobb med att ge min resa mening så är det i slutändan det taktiska spelet hos min utvalda trupp förkämpar på slagfältet som gör att Fire Emblem Engage till ett så pass underhållande äventyr som det faktiskt är.

Detta är en annons:
Fire Emblem Engage
De blå rutorna visar hur långt Bluehair kan förflytta sig den här rundan. Det röda strecket indikerar att han är inom räckhåll för en fiendeattack...

Striderna i sig är i grunden väldigt enkla att förstå sig på. Utifrån mitt ständigt växande persongalleri av riddare, bågskyttar, magiker och präster får jag inför varje sammandrabbning välja ut en liten skara krigare till att kämpa för min sak. Sedan gäller en enkel form av turordning där jag och mina fiender turas om att bestämma vad samtliga av våra krigare ska göra innan det blir den andra sidans tur. Mängden klasser som gradvis presenteras för mig under äventyrets gång gör det dessutom extra roligt att sätta ihop en så mångsidig trupp som möjligt och jag älskar att både väga in karaktären bakom krigaren samt förmågorna denne besitter för att göra rollspelsupplevelsen komplett. Bågskytten Etie är ett bra exempel på en krigare vars starka personlighet fick mig att vilja hedra hennes önskan att bli ständigt bli starkare, vilket ledde till att hon deltog i nästintill varenda strid och blev till slut en av min armés absolut viktigaste spelare. Varje karaktär kan röra sig en viss distans per runda och ges utöver det möjligheten att utföra någon form av handling som kan kan vara att gå till direkt attack eller använda någon förmåga eller föremål. Det faktum att jag själv alltid får bestämma turordningen i vilken jag ska kommendera ut mina förkämpar tillför dessutom ett spännande taktiskt djup som gör att varje sammandrabbning känns unik och givande.

För att fördjupa striderna ytterligare spelar de tidigare nämnda Emblem-ringarna en viktig roll när det vankas slagsmål. Genom att para ihop en ring med en kämpe på slagfältet överförs många av Emblem-krigarens styrkor och specialförmågor till mottagaren tillsammans med möjligheten att smälta samman i en så kallad "Engage". När det händer skapas en blandning av karaktären och dennes Emblem och du får tillgång till fler vapen samt en superattack. Att välja vilken karaktär som ska paras ihop med vilken ring är en viktig strategisk uppgift och det kan vara avgörande för din anfallsplan att dina krigare får en Emblem-förmåga som gynnar ditt sätt att spela. Sen kan jag inte låta bli att gå in lite extra i rollspelet och se till att den utvalda krigaren passar ihop med sitt Emblem rent karaktärsmässigt samt att mottagaren av ringen ska ha gjort sig förtjänt av min heliga gåva på slagfältet. Inget av det där sista är såklart nödvändigt på något sätt men jag älskar att ta varje chans jag får att spinna vidare i mitt huvud på det redan välutformade narrativet som Nintendo presenterat.

Fire Emblem Engage
Prins Alfred av Firene och Emblem Sigurd. Sistnämnda gjorde sin debut i Fire Emblem: Genealogy of the Holy War till SNES...
Fire Emblem EngageFire Emblem Engage
Med hjälp av våra Emblems får vi tillgång till mäktiga specialattacker...

Att faktiskt spela igenom en sammandrabbning är för övrigt en spännande taktisk upplevelse och även fast jag aldrig kände mig speciellt utmanad av de datorstyrda motståndarna, på grund av min relativt lågt satta svårighetsgrad, fanns känslan av inlevelse alltid närvarande. Så fort två enheter går i närkamp med varandra lämnar jag fågelperspektivet och får se en kort, snudd på filmisk strid utkämpas mellan motparterna och det är inte alltid säkert att krigaren som inleder konflikten kommer att vara den som går ur den levande. Det går förstås att påverka sina chanser genom att välja rätt typ av vapen som är extra effektivt mot just den fiende man vill attackera men även då kan något gå snett och man finner sig plötsligt med en kronprins färre i sällskapet. Sånt är livet i Fire Emblem Engage och jag måste erkänna att jag just nu blir väldigt sugen på att handlöst kasta mig tillbaka in i stridigheterna bara genom att beskriva händelseförloppet ovan.

Rent tekniskt måste jag berömma Nintendo och utvecklarna Intelligent Systems för att de släpper en sådan genomarbetad och buggfri upplevelse som Fire Emblem Engage faktiskt är. Dessutom är det fortsatt imponerande hur duktiga Nintendo är att optimera sina spel till en hårdvara som prestandamässigt inte kan mäta sig med konkurrenterna och hur Fire Emblem Engage är ett tydligt exempel på hur klockren design och en genomarbetad berättelse är ett minst lika starkt kort som haptisk feedback och ray tracing. Världen som jag har spenderat bra många timmar i nu är strålande färgstark och ett nöje att betrakta. När jag mellan striderna släpps lös i tredje person för att utforska slagfältet jag just erövrade är jag dock inte lika imponerad. Visst är omgivningarna fortsatt lika vackra men poängen med att undersöka en semiöppen värld går om intet när jag aldrig får ut mer av upplevelsen än ett fåtal obetydliga föremål samt en stel upplevelse av kontrollen. Just den biten känns väldigt inslängd "bara för att", och som tur är går det snabbt att ta sig därifrån och vidare i berättelsen.

Fire Emblem EngageFire Emblem Engage
Vander är en steward i Lythos som vakade troget över Bluehair under hans tusenåriga sömn. Nu är han befodrad till general och en kraft att räkna med på slagfältet...

Mellansekvenserna kan även de ibland lämna en del att önska då jag kan uppleva att vissa genvägar har tagits när någon typ av action händer i storyn. Ofta när en scen går ut på något annat än dialog så klipps själva händelsen bort helt för att istället visa karaktärernas reaktioner tillsammans med en ljudeffekt. I vissa fall, som ett tillfälle när två karaktärer skulle kramas visades jag bara en illustrerande stillbild på när ögonblicket ägde rum. Det händer dock bara ett par gånger men är värt att nämnas. Sen vill jag också ta upp att det förekommer en del pauser för att spelet ska ladda men dessa är bara ett fåtal sekunder långa som längst och min reaktion gentemot dem visar egentligen mest på hur bortskämt petig jag har blivit av PS5:ans blicksnabba SSD-lösning, snarare än att jag förväntar mig något annat av den numera fem år gamla Switchen. För bara något år sedan hade jag inte reagerat på samma sätt.

Ljudet är dock helt "on point" och främst musikspåret gör ett lysande jobb att driva på stämningen med ett medryckande riff som bara skriker äventyr. Röstskådespelet lämnar dock ibland en del att önska när vissa repliker känns identitetslöst "upplästa" och jag kan personligen störas av hur karaktärer ibland utbrister ett chockat "AHH" när något oväntat händer på ett sätt som jag har kommit att förknippa med hur animefigurer uttrycker sig. När vi pratar ljudeffekter har jag däremot inget att anmärka på för jag älskar verkligen hur samtliga av spelets attacker låter och vare sig det handlar om en träff, miss, specialattack eller en besegrad enhet i strid gör Fire Emblem Engages ljuddesign ett lysande jobb med att förmedla en exakt känsla av vad som händer på skärmen. Det bör också nämnas att spelet kommer med ett multiplayerläge online men vi fick tyvärr tillgång till det en smula för sent för att komma med några rättvisa intryck i den här texten.

Fire Emblem Engage
Är du en återkommande veteran eller upptäcker du Fire Emblem för första gången?

För att summera mina upplevelser i Lythos måste jag säga att jag som nykomling till Fire Emblem-serien är djupt imponerad av vad jag har fått se efter min tid med Engage. Berättelsen gör ett övertygande jobb med att balansera lättsamhet med allvar och blir aldrig varken fånig eller dyster utan vilar fint där mitt emellan. Striderna håller alltjämt hög kvalitet och blir i kombination med det rika karaktärsgalleriet en fröjd att rollspela sig igenom samtidigt som möjligheterna att skräddarsy dina krigare tillsammans med Engage-systemet gör att det är genuint roligt att bemästra. Vare sig du har spelat Fire Emblem sedan begynnelsen eller mest är nyfiken på var de blåhåriga svärdsnissarna i Super Smash Bros kommer ifrån tycker jag att du ska ge Fire Emblem Engage ett ordentligt försök. Du kommer inte att ångra dig.

09 Gamereactor Sverige
9 / 10
+
Klockrent stridssystem, medryckande berättelse, bra musik, fyllt med klassiska Fire Emblem-hjältar, många taktiska valmöjligheter
-
Vissa tekniska genvägar har tagits i mellansekvenserna, tveksamt utforskande av öppna ytor
overall score
Detta är Gamereactor-nätverkets medelbetyg Du kan sätta ditt eget betyg genom att klicka här

Relaterade texter

9
Fire Emblem EngageScore

Fire Emblem Engage

RECENSION. Skrivet av Johan Mackegård Hansson

Johan har axlat rollen som gudomlig drake och stridit mot mörka krafter tillsammans med Fire Emblems mest klassiska hjältar. Här är hans slutgiltiga betyg...



Loading next content