Svenska
Gamereactor
förhandstittar
Call of Duty: Vanguard

Call of Duty: Vanguard

En häpnadsväckande vacker och även förstörbar värld grunden i vad som låter som ett mycket stort och lovande spel, redo att ta sig an konkurrensen från Battlefield 2042...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ
HQ

Jag glömmer aldrig när Call of Duty 4: Modern Warfare presenterades 2007. Redan i trailern som utannonserade denna klassiker, stod det helt klart att det här spelet skulle ta den redan mycket populära serien till en helt annan nivå med sin otroliga grafik, häpnadsväckande scenografi och fascinerande story. Min hype-nivå sänktes inte direkt när Infinity Ward talade om att kulor skulle kunna gå igenom vissa ytor, berättade om det rollspelsliknande systemet för levling i multiplayer och alla andra saker som vi absolut älskade när det väl lanserades senare samma år.

Även om Call of Duty-spelen har haft några riktigt häftiga titlar sedan dess, har ytterst få av dem ens kommit i närheten av det där, så jag är glad att kunna säga att Call of Duty: Vanguard har gett mig lite av samma vibbar som jag fick för fjorton år sedan. Här är tre anledningar varför jag känner så.

Call of Duty: Vanguard
Detta är en annons:

Delar av presentationen som jag hade nöjet att närvara vid hade såklart samma typ av PR-snack om rejäl utveckling, otroligt ljudarbete och skjutande i toppklass som vi får varje år. Det är dock vissa kärnkomponenter ger mig hopp om att Call of Duty: Vanguard kan sluta med att bli ett av de största språng vi fått i serien på länge.

Det första som slog mig var såklart det visuella, och jag var inte den enda som initialt trodde att kampanjsekvensen som vi fick se var förrenderad grafik och inte verkligt gameplay. Både karaktärsmodellerna, animationerna, texturdetaljerna och belysningen är veritabla käftsmällar. Kolla exempelvis in sekvensen med den brinnande väderkvarnen i utannonseringstrailern! Hur lågorna lyser upp det närliggande området och tränger igenom röken och dimman för att skapa en pittoresk scen som jag är säker på att miljontals av oss kommer att ta en skärmdump av. Det där är faktiskt äkta gameplay. Toppa det med otroliga vyer tack vare den volumetriska molnbelysnings- och renderingstekniken, gigantiska miljöer fulla av karaktärer, föremål och lövverk och några riktigt coola förbättringar av fysiken och det är tydligt att Call of Duty: Vanguard är det visuella språng vi har väntat på från den nya generationens konsoler. Särskilt eftersom det också implementerar något som Battlefield-fanboys använt för att klaga på Call of Duty under lång tid.

Call of Duty: Vanguard

Visst, Call of Duty-spelen har haft förstörbara omgivningar i några år nu med interaktiva dörrar och liknande, men Vanguard får sina föregångare att se ut som svart/vit Fia med knuff. I den spelsekvens jag bjöds på, fick både vår karaktär och fiender spränga golvbrädor, fönster, dörrar, bokhyllor, bord och en massa andra saker i bitar som tidigare knappt reagerade på beskjutning i de tidigare spelen. Vi pratar inte om helt förstörbara miljöer som i Red Faction: Guerrilla eller andra spel som i princip låter oss jämna hela byggnader med marken eller liknande här - men tillräckligt nära för att vara otroligt imponerande.

Detta är en annons:

Det här ser inte bara väldigt bra ut, utan påverkar tydligen även spelupplevelsen. Att kunna spränga väggar kommer att ta fiender helt på sängen, samtidigt som det faktum att ditt till synes säkra skydd kan förvandlas till damm tvingar dig att vara på tårna. Jag hoppas verkligen att detta återspeglas på alla nivåer i både kampanjen och multiplayer samt även i zombies, eftersom det är en mycket spännande och ny aspekt i Call of Duty-formeln.

Call of Duty: Vanguard

Även om jag inte får säga så mycket om spelets flerspelarlägen och Zombies (utvecklat av Treyarch!) ännu, törs jag slå fast att dessa aspekter verkar ha fått mer tid i ugnen än vad Black Ops Cold War hade vid lanseringen. Vanguard kommer att lanseras med 20 banor, där 16 av dem är vanliga 6vs6 kartor. De övriga fyra är för 2vs2 samt ett nytt läge kallat Champion Hill som kombinerar två älskade lägen från serien som du får veta mer om vid ett senare tillfälle.

Alla dessa kommer att ha den hisnande visuella nivån, de interaktiva miljöerna, Bear McCrearys fantastiska musik, justeringar av Gunsmith, mer realistisk ballistik, möjlighet att skjuta i blindo över skydd, nya lägen och mycket mer som jag ser fram emot att dela med mig av inom kort.

Call of Duty: Vanguard

Innan jag avrundar är det viktigt att notera att jag fortfarande har några frågetecken efter presentationen. En av de viktigaste är hur mycket utvecklarna pratade om filmiska ögonblick i kampanjen. Medan vi är vana vid att se riktigt häftiga ögonblick i Call of Duty-serien, innehöll de få minuter gameplay som jag fick se en stor mängd snabba händelser och ögonblick där spelaren till synes inte hade kontroll över sin karaktär. Personligen föredrar jag att ha kontroll hela tiden, så att min karaktär tvingas in i en byggnad eller ett skydd, leta efter ammunition i en lastbil och liknande saker är inte roligt om det händer så ofta som det demonstrerade uppdraget indikerade.

Men det är också det enda klagomål jag spontant kan komma på, eftersom den vackra visuella biten, den förstklassiga ljuddesignen, de spännande förstörbara/reaktiva miljöerna, den brutala fysiken och det spännande konceptet gör att jag är halvt perverst sugen på att få spela igenom dessa fiktiva uppdrag - som dock är inspirerade av verkliga händelser och människor - när Call of Duty: Vanguard låter oss uppleva andra världskriget som aldrig förr den 5 november.

Call of Duty: VanguardCall of Duty: VanguardCall of Duty: VanguardCall of Duty: Vanguard

Relaterade texter



Loading next content