Resident Evil: Welcome to Raccoon City (Amazon Prime)

Capcoms älskade spelserie om Shinji Mikamis vandrande döda hör till ett av få varumärken inom spelindustrin som på riktigt lyckats sträcka sig bortom mediets gränser och har i händerna på Paul W.S Anderson omvandlats till enorm kassako. Under loppet av sex filmer har Milla Jovovich och hennes zombie slaktande spelat in mer än tretton miljarder kronor till Sonys kassa och är idag den sjunde mest inkomstbringande skräckfilmsföljetongen genom tiderna. Inte illa för en serie filmer som i stort varit avskydd av både spel fansen likväl som kritikerkåren och efter en fyra år lång paus är det alltså dags att återvända till platsen där allt en gång började.

Paul W.S Anderson och Milla Jovovich har lagt sina hattar på hyllan och denna gången har ansvaret att förverkliga skräcken i Raccoon City istället fallit på doldisen Johannes Roberts som inte bara fått stå för regin utan även tagit hand om själva manusförfattandet. Borta är de övernaturliga superhjälteelementen och världsomspännande resorna från W.S Andersons filmer. I dess plats bjuds vi istället på en löst samman spunnen kavalkad baserad på händelserna i Resident Evil och Resident Evil 2. Genom två parallellt löpande narrativ får vi följa i fotspåren av Claire Redfield och Leon S. Kennedy när de kämpar för att ta sig levande ur Raccoon City samtidigt som Jill Valentine, Albert Wesker och Chris Redfield undersöker det öde och mystiska Spencer-huset.

Det blir tydligt redan från de inledande scenerna att Johannes Roberts vision om att vara spelen trogen inte var en lögn och frånsett från en handfull kreativa friheter så igenkänningsfaktor från de digitala förlagorna hög. För oss som är bekanta med spelen bjuder manus knappast på några större överraskningar och säga vad man vill om filmens förtjänster eller bekymmer men beröm måste ges till hur troget både Raccoon City och Spencer-huset återskapats här. Detaljerna är många och för oss som älskar de gamla spelen så finns här en hel del glädje att hämta enbart utifrån att försöka insupa miljöerna och finna alla påskägg. Av vilka där är många. Det är rent av imponerande att så mycket åstadkommits trots en långt stramare budget än den första Paul W.S Anderson filmatiseringen.

Med sina knappt hundra minuter är Resident Evil: Welcome to Raccoon City en rappt avhandlad upplevelse som trots riktigt uselt skådespel och bitvis rejält tveksamma specialeffekter ändå lyckas bibehålla ens intresse, kalla det morbid fascination men min grymtande Hedenhös-hjärna var aldrig uttråkad. Med det sagt, Johannes Roberts filmatisering är allt annat än bra och det mesta här är av ytterst medioker kvalitet och rör sig i gränslandet till C-filmsterritorium. Vare sig vi pratar om skådespelet från den i stort helt okända och illa presterande ensemblen. Det oinspirerade och ofta direkt oattraktiva fotot. Den generiskt dunkande och stämningsfattiga musiken eller den oerhört felcastade Avan Jogia i rollen som Leon S. Kennedy. En karaktär som framställs som totalt inkompetent under i stort hela filmen.

Jag skulle vilja försöka kalla Resident Evil: Welcome to Raccoon City ett kärleksbrev till spelserien den så desperat försöker efterlikna, men jag kan inte för mitt liv förmå mig att se någon framtid för Johannes Roberts film. Viljan att göra väl finns där uppenbarligen men både glöden och passionen skiner i sin frånvaro. Det känns falskt och konstlat. Ett destillat framställt i ett laboratorium utifrån de två första spelen och påminner mer om en checklista snarare än ett genuint försök att producera en intressant, gripande berättelse med något eget och unikt att skildra. Sett utifrån ur perspektivet från en person utan någon som helst förkunskap till filmens förlaga så framstår dessutom hela upplevelsen smått surrealistisk och flera stora frågeställningar får vi som tittare aldrig besvarade eller någon förklaring till. Vi bara antas besitta förkunskaperna och acceptera saker för vad de är.

Nej Resident Evil: Welcome to Raccoon City är ingen vidare bra film dess enskilt största problem är att Johannes Roberts inte sett skogen för alla träden. Manuset sträcker sig aldrig bortom redan etablerade fakta och händelser, det är den andra sidan av myntet till Paul W.S Andersons kalkonfilmer. Här finns helt enkelt inget nytt att vare sig hämta eller uppleva och för de stackare som aldrig tidigare gjort sig bekanta med spelserien kommer det mesta framstå som förvirrande och oengagerande. Resident Evil: Welcome to Raccoon City är fanservice och inget annat. En deprimerande regression till ruta ett och om Capcoms bejublade serie av skräckspel någonsin ska kunna lyckas på vita duken så krävs det rejäla, nya tag. Johannes Roberts begår den största av synder och har här lyckats göra en film så anonym och intetsägande att absolut ingen kommer minnas den inom loppet av några månader. Det är en Jill sandwich vars bäst före datum sedan länge passerat.