Jag har alltid gillat musik. Men att lära mig spela ett instrument är nära på helt kört. Jag har på intet sätt något gehör. Alls. Takt kan jag med nöd och näppe hålla.

Minns när jag för många år sedan gick en keyboard-kurs men insåg efter några lektioner att det var helt kört. Så många tangenter och bara två färger! Hur tänkte de som konstruerade det instrumentet?!?! Så jag gav upp... den gången.

Det var min dåvarande flickvän (som senare blev min nuvarande fru) som hade ett keyboard och jag trodde att även jag kunde lära mig spela. Såg ju så lätt ut när hon spelade. Men lätt, för mig, var det inte...

Nåja.

Många år senare och två barn i huset så kom sonen, då kanske 6-7 år gammal, och frågade: "Pappa. Jag vill lära mig spela gitarr! Hur gör man?"

Då jag arbetat som utbildare i många år och ansåg mig vara ytterst pedagogisk tänkte jag att jag kunde lära honom. Dessutom hade vi inte fett med pengar så någon gitarrkurs hade vi inte råd med. Problemet var bara att jag inte kunde spela gitarr...

"Älskade son. Imorgon åker vi och köper en gitarr och så ska farsan lära dig!"

Sagt och gjort. Hittade en svinbillig stålsträngad akustisk gitarr. Elakt, men inte tänkte jag på att stålsträngar hade vissa nackdelar... Passade även på att köpa en gitarrbok för nybörjare som innehöll allt man behövde och några enkla sånger.

Så satte vi igång undervisningen...

Kvällen innan jag skulle lära honom ett ackord så tränade jag själv på ackordet. Han var rätt duktig men tyckte att det gjorde väldigt ont i fingrarna... hehe

Några ackord samt ytterst enkla låtar senare sa han att han tröttnat på gitarren. Ville ut i skogen och leta pinnar istället. Efter han gått ut satt jag där ensam med gitarren. Frun kom och undrade vad som hänt. Jag förklarade med hängande axlar: "Och jag som tyckte det var kul..."

"Ehhh... så varför fortsätter inte du själv då?" sa frun så enkelt och självklart. För så var det ju - jag hade verkligen gillat att sitta där och plinka med gitarren på kvällarna.

För mig är mål viktiga. Så jag satte upp ett mål. Att jag skulle ackompanjera min fantastiska fru med sin undersköna sångröst samtidigt som vi delar på en flaska rött.

Det blev en underbar resa. Faktiskt. Låt efter låt i nybörjarboken plöjde vi igenom. Mycket felspelande blev det men min fru, min goa fru, sa hela tiden "Strunta i att du spelar fel - fortsätt med nästa ackord bara. Jag sjunger vidare jag."

Tvärtemot mig är min fru oerhört musikalisk. Hon har spelat på keyboard, bas (i ett hårdrocksband) samt även lite på sin nyckelharpa. På det har hon varit med i mängder av olika körer, haft egen firma där hon bland annat sjungit på mängder av bröllop, dop och andra tillställningar. Hon är kort sagt grym.

Så nåddes en dag målet. Där vi en kväll vid köksbordet öppnade en flaska rött. Där jag felfritt spelade på gitarren och hon sjöng vackert till dess ackord. 

Det var såklart en enormt skön känsla när hon med ett stort leende sa, "Du fixade det!"

Men hur var det med rubriken på detta inlägg kanske du nu tänker. "Musikalisk? Jag? Nej, men envis!" För visar inte detta på musikalitet? Hehe... Så här är det.

Jag är totalt, 100%-igt makalöst omusikalisk. Jag "hör" t.ex. inte när jag ska byta ackord. Har ingen aning om vilket ackord jag ska byta till. Ta t.ex. låten "Oh Carol" som jag idag har spelat hur många gånger som helst. Har ingen aning om vilka ackord som ingår. Men ändå fixar jag det. Hur?

Genom min envishet och kunskap om mitt musikaliska handikapp.

Varje låt som ska spelas MÅSTE jag ha sångtexten med ackorden ovanför orden. Så när frun kommer i sin sång till ett ord med ackord byter jag till det ackordet då.

Låter det för jävligt kanske du nu undrar. I början gjorde det säkert det men träning ger färdighet och idag kan jag läsa min frus små signaler då ackorden ska tas. Kan vara en liten nickning eller att pekfingret lyfts. Hehe...

Jag är stolt över de få ackord jag kan ta. Nu har jag spelat i snart 20 år och kan (oftast) ta ett F. Där går tyvärr min gräns. Jag har trots det varit med om fantastiska kvällar med frun & min gitarr och har två, i min värld, helt otroliga musikaliska upplevelser som jag nu vill berätta om.

FIOLSPELAREN

Nämnde ju att min fru ofta sjunger på tillställningar. Vid dessa tillfällen anlitar hon då någon som kan ackompanjera henne. Blir oftast gitarr eller orgel men ibland någon som spelar annat instrument. En gång hade hon en go farbror som skulle ackompanjera henne på fiol. Frun berättade då för honom att jag hade börjat spela på gitarr.

"Nämen va kul! Hämta gitarren så spelar vi ihop vettja!"

Och så blev det. Frun visade med små tecken när ackorden skulle bytas och jag hamnade i någon slags hypnotisk extas. Att spela med sin fru var i sig kul men att spela med en till som spelade ytterligare ett instrument var helt enkelt magiskt! 

Jag är sååååååååå avundsjuk på er som gör det! Grattis säger jag!

TJOCKA SLÄKTEN

Vi hade haft ett dödsfall i släkten och frun skulle sjunga på begravningen och ackompanjeras av en gitarrist hon ofta anlitade. De skulle köra den otroligt vackra låten "Gabriellas sång". Frun var nervös och är en som alltid vill träna mycket på låtar hon ska framföra. Speciellt nu då en när o kär skulle begravas samt att hela tjocka släkten skulle närvara. Så det blev så att jag fick spela på gitarren så hon kunde träna på sin sång. Och tränade gjorde vi ofta.

Dagen innan begravningen ringde gitarristen och meddelade att han var sjuk. Frun fick naturligtvis panik men så vände hon sig mot mig och sa: "Du får spela! Du kan ju! Jag VET att du kan!"

Om hon hade panik så var det förnamnet till det jag kände då... Jag?

Men så blev det. Väl i kyrkan, en stund innan begravningen, provade jag ett ackord och mina fingrar var så svettiga att strängarna fastnade på dem när jag bytte ackord. Frun hämtade vatten och en handduk. Löst. Strax innan vi satte igång viskade frun till mig: "...och kom ihåg nu. Får du en blackout eller tappar du bort dig i texten - sluta då att spela. Lyssna på min sång och börja spela igen när du hittar texten med ackorden."

Och exakt så blev det.

Mitt i sången svartnade det för ögonen och jag slutade därför spela. Letade frenetiskt och fann efter en stund var i texten hon var. För sjöng gjorde frun utan mitt spelande. Jag föll in och vi avslutade låten.

Nu var det en begravning så av naturliga skäl kom inga applåder. Jag var helt slut. Jag hade fixat det! Inför släkten! Synd jag tappade bort mig en stund bara...

När vi så mötte de första släktingarna och de alla. Alltså alla(!) tyckte vi framfört låten magiskt kunde jag förvånat inget annat än att säga ett enkelt tyst "tack". När sedan fler lyfte fram hur fint det var när min fru sjöng accapella mitt i låten så höll vi tyst och bara log...

Jaha. Då är man tillbaka på kontoret efter semestern. Har gått igenom mailskörden och fixat alla måsten. Behöver nu en paus som resulterar i denna blogg.

Alltid bra reflektera och fundera lite över allt. Så här kommer min semesterrapport.

Sol & bad

Ja, juli blev ur den aspekten mindre bra med en hel del moln, regn, åska och förbannad blåst. Har man sjötomt så blåser det och när det inte blåser så stormar det... Men. Det blev iaf några klassika sommardagar då det blev just sol & bad. Då vi har en liten motorbåt har det även blivit en del båtturer. Är ju kille (gubbe) och vill gärna ha ett mål - så att ta båten för åka till någon ställe för att käka lite god mat är super. Frun gillar att bara åka båt och då ska man bara åka och puttra fram... (Zzzzzz)

Bad har det blivit både i sjön och i vårt spa:bad.

Socialt

Jag och frun älskar att bara vara (själva) i vårt hem. Dock behöver man kontrast i livet så det har blivit en del att umgås med bekanta, släkt & grannar. Vi har tur då alla (faktiskt) våra grannar är supertrevliga.

Har även besökt en av sönerna som bor 1,5 timme bort. Kul att träffa hans familj och då naturligtvis mest barnbarnet som nu är 9 månader. Övriga barn bor mer i närheten så dessa har vi naturligtvis också träffat.

Småprojekt

Är ju i grunden lat men har under semestern byggt en rejält stor dyn-hylla under vårt hus. Så numer är det enkelt att ta ut samt in dynorna till våra många uteplatser. Har nyttjats ofta denna sommar...

Vårt hus har enorma fönster med utsikt från flera håll över sjön. Ljuvligt men när solen ligger på blir det riktigt varmt. Så under semestern har vi nu installerat vertikalmarkiser (som klarar storm) på flera fönster samt installerat en luftvärmepump med inbyggd AC. Problemet löst!

Kultur

Trots både jag o frun är musikfrälsta har vi faktiskt inte varit på någon konsert alls. Tror det är åldern. Har iaf plinkat lite på gitarren och frun har sjungit på altanen då vi pimplat lite rödvin under solnedgångar.

Dåligt väder har det varit så spela har det blivit en hel del; Valheim (VR) med dottern, Battlefield med polarna, Dirt Rally 2 (VR) med min YAW2 samt Hogwarts Legacy (VR) i min mancave.

Har sett en del film och TV-serier. Bäst var SILO med Rebecca Ferguson. Se den är mitt tips!

Har också läst en del böcker på min Kindle. Tyvärr kan jag konstatera att jag där inte har något tips på någon bra bok...

Är inte sådär superintresserad av sport men har iaf sett tjejorna slå Italien i fotbolls VM med 5-0. Det var ljuvligt!

Resande

Förutom besök till sönerna (dottern bor fortfarande hemma) så har inget resande alls genomförts. Nu var vi till Sydamerika i februari så resfebern har som tur varit låg.

Mat & dryck

Har inte stora krav på livet. Får jag grilla och dricka kalla öl är jag nöjd och det har jag gjort nästan varje dag. Några restaurangbesök har också genomförts. Alltid kul när dottern (ibland) säger "Pappa... det här var rätt smaklöst. DIN mat är sååå mycket godare!"

Nåja.

Äta på restaurang är så mycket mer än bara mat. Ingen disk, man får service och alltid skönt med annan miljö. Sen har vi faktiskt blivit serverade riktigt bra samt god mat också.

Arbete

Är man egenföretagare så blir det lite jobb även under semestern. Kan konstatera att detta år blev det bara lite jobba. 

Slutord

Så, i stort är nöjd med min ledighet! Sommaren är dock inte slut än. Denna vecka ser väl inte så kul ut men räknar kallt med att det blir fler båtturer, bad och massa grilla med goa kalla. Och det, ja det är allt denna gubbe önskar!

Hoppas din sommar varit fin!

När barnen var små var matlagning ett måste. Fanns ingen som helst glädje i att stå i köket. Maten skulle göras och det skulle gärna göras snabbt.

Visst, ibland hade vi bjudning och då kunde jag tycka att det var lite småkul att göra något gott till hela sällskapet. Gillade tidigt att grilla till exempel.

Barnen växte upp och en annan fick mer tid över. Minns en kall vinterdag när vi köpt oxfilé och vi skulle bjuda några vänner på middag. Sa då mest på skoj till frun att det var synd att det inte var sommar för grillad oxfilé är ju så gott. Tänkte till vad jag sagt och klädde helt enkelt på mig ytterkläderna. Väl ute var det först ett arbete med att skotta bort all snö så jag kom fram till grillen...

Japp. Vännerna tyckte det var sååå fantastiskt att äta grillad oxfilé mitt i vintern. Det hade de aldrig varit med om (och inte vi heller).

Sedan dess grillar jag året om. Älskar att stå vid grillen. Känna dofterna spridas och njuta av naturen runt omkring samtidigt som jag smuttar på en kall öl eller ett glas rött.

Grillar mer än gärna och det blir minst 1-2 gånger i veckan. Sommartid lite mer. Blir ett himla spring mellan kök och uteplats såklart. Måste ha koll på spisen/ugnen OCH grillen. Älskar att ha lite positiv stress just vid matlagning.

Matlagning ja. Har mer och mer fastnat för just matlagning. Följer dock aldrig något recept vilket jag tycker förtar glädjen i skapandet. För det är den kreativa delen som jag gillar mest. Allt från att i butik se vad som finns och utifrån de råvarorna "bygga" ihop ett slutresultat ( i huvudet) till att samtidigt försöka minnas vad som finns i kylen hemma.

"Hmmm... Visst tusan har vi paprika som snart blir gammal hemma?"

"Se där! Extrapris på lövbiff. Man kanske ska slänga ihop rullader med Crème Fraichen som finns i kylen. Tror den gamla rökta skinkan skulle funka också som fyllning... och vitlöken."

När jag sedan står i köket och innan jag påbörjar MATLAGNINGEN så öppnas en kall en eller så häller jag upp ett glas rött. Därefter är det nästa steg; att välja musik. Musik som man kan dansa till och/eller sjunga till. När de första tonerna når mina öron plockas allt fram som ska ingå och verktyg som ska nyttjas.

Min fru tycker jag är lite sjuk då jag skalar vitlök på ett väldigt omständigt sätt.

"Hörru... varför snabbskalar du inte vitlöken? Du vet ju hur man gör..."

För jag maserar den ljuvliga vitlöken med hårda tag först med mina fingrar och därefter lyfter jag försiktig bort skalet som släpper utan problem. Visst det tar lite tid men jag får då hela fina vitlökar att finhacka. Dessutom som doftar mina fingrar ljuvligt... hehe

Matlagning är en process. En process som jag vill ska ta tid. För mig är matlagning ren och skär kärlek. Jag älskar alla steg.

Att aldrig nyttja recept kräver att man dels nyttjar sin erfarenhet man får och dels nyttjar en annan viktig del i just matlagning. En del som jag (såklart) också ÄLSKAR:

Avsmakningen.

För jag smakar av ofta. Mer krydda, salt, sött eller kanske lite mer rött vin i såsen? Det gäller att hitta den perfekta balansen/smaken som jag försöker nå.

Jag lyckas inte alltid. Men oftast. Har som tur är en fru som är intelligent nog och alltid säger att det är gott. För hon vill naturligtvis att jag ska fortsätta att laga mat. Detta då hon HATAR matlagning.

Japp. Det var allt och kom ihåg att vara försiktig med vitlöken så att det inte blir för lite...

De är få de dära tripple-A-spelen som erbjuder VR. Det är ett tråkigt faktum och just "få" ser det ut att bli framöver också. Vilket naturligtvis är synd för oss som älskar VR.

VR-moddar kan här vara till hjälp (använder ju en till Valheim t.ex.) och eftersom jag har semester med ösregn har jag nu testat Luke Ross mod på Hogwarts Legacy. Tyvärr krävs en riktigt fet speldator och att man är en patreon till Luke för att få tillgång till hans vr-mod. Detta och naturligtvis ett PC-VR-Headset, ett par rejäla vr-legs samt även spelet. (mycke e de)

Innan semestern hade jag allt utom just spelet. Köpte spelet med 20% rabatt och satte igång...

Ska direkt berätta och kan bekräfta att spelet är värt en 8:a i betyg, som vårt Gamereactor gav det... om man spelar det på skärm. Spelar man det i VR och lär sig använda Lukes mod stiger spelet upp till en ren och vacker 10:a. För Hogwarts erbjuder allt som man kan önska i VR (och spel generellt); det finns bl.a. en enorm variation i form av utforskande, handling, dialog, pusslande och strider.

Att spela i VR ger ju möjlighet att verkligen "vara där". I spelets värld. Det är en enorm skillnad. Testade att spela Hogwarts lite på platt skärm. Visst. Det är snyggt och så medan jag sprang igenom slottet... men när jag sedan växlade till VR slutade jag springa. För överallt finns otroliga detaljer som man direkt fastnar för. För spelet är som sagt snyggt - men i VR är det makalöst. Jag kan stanna ofta upp och beundra inredning likaså arkitekturen. Att gå in i en stor sal med högt i tak ger fortfarande en "aaahhh"-känsla när jag vrider mitt huvud upp mot takbjälkarna och de vackra ljuskronorna. Nu är jag ingen fan-boy av Harry Potter men jag har läst böckerna och sett filmerna och uppskattar mycket själva känslan av att gå omkring i Harry Potters värld. För åter igen - man ÄR i den världen.

En video på platt skärm kan inte visa detta. Men nyfikna kan kika på en Youtube-video.

Nåja.

För mig som kan sitta i VR faktiskt hur många timmar som helst utan illamående är detta himlans fantastastiskt såklart. Bad min dotter testa och visst sa hon "wow..." men efter bara några minuter sa hon "Måste sluta. Känner mig redan lite dålig."

Jag hoppas innerligt att VR i framtiden kan upplevas av fler. För det här är sjukt läckert!

Nä, nu ska jag ta ett spelpass till. Är ju bara +10 timmar in i äventyret. Har fått några nya spells som jag ska testa och se hur dessa ser ut i VR nämligen.

"Imse vimse spindel - var är du?"

I veckan har vi haft fullt hus då alla de tre vuxna barnen bott hos oss. Då äldste sonen numer också är en pappa har vårt älskade barnbarn även varit på besök. Och det, ja det är såklart det bästa - för ordspråket "Barnbarnen är livets efterrätt" är en så ypperlig förklarande fullträff! Som farfar till en 8 månaders liten vet jag inget som är mer underbart. 

Så är det.

Nåja.

Tänkte skriva om något helt annat. För när äldste sonen kom med sin familj och vi satte oss ner med varsin välkomstdrink (iskall öl till mig dock) sa sonen när han tittade på sin mobil:

"Farsan... va fan har ni fått 5G här?!?"

"Ehhh... vaddå 5G?", svarade jag.

Frugan hoppade då in i konversationen och tittade mig djupt anklagande i ögonen och sa, "Jag har ju sagt att jag sett folk i mobilmasten och det måste väl vara 5G de monterar. Du lyssnar aldrig på mig..."

"Ehhh... har du sagt det? Ha! Nu lyssnade jag ju på dig!", sa jag och garvade (en kort stund då hennes ögon visade att hon inte tyckte det var lika kul).

Nåja.

Min mobil kopplar alltid upp sig på wifi och när den gör det visas ju wifi-signalen på samma plats där annars mobiltäckningen visas. Med andra ord så hade jag helt missat att vi fått 5G.

Vi bor på landet och vårt område har under flera år försökt få fiber men bara fått svar typ: "Tyvärr, enligt vår kostnadsberäkning blir det för dyrt..."

Så vi har levt med 4G-router. Har faktiskt två stycken. För ska jag spela Battlefield 2042 och någon ska samtidigt kolla på Netflix har det laggat för mig. Samma problem om jag ska sitta i ett Teams-möte och någon surfar på Youtube så har mötesdeltagarna klagat på att jag syns & hörs dåligt...

"Men varför ska vi skaffa dyrt fiber när 5G är på gång?", har varit ett ständigt motargument bland mina skeptiska grannar under alla år. Alltid har vi som önskat fiber svarat att 5G kommer ju att dröja... men nu fick mina skeptiska grannar rätt och vi är alltså där. 

Grym 5G signal finnes! (Japp jag är såååå lycklig!)

Ska strax beställa en 5G-router och sedan är det väntan som gäller... Blir kanonfint att nyttja då min semester börjar om några få timmar. Har en del spel jag vill köpa (läs ladda ner).

En riktigt treflig sommar på dig!