Gitarrsolon som gör dig knäsvag?

Varning! Den här bloggen är skriven i ren affekt där whiskeyn bär skulden till vad som skrivs.Stavfel och ordvurpor är helt och hållet alkoholens fel. Innehållet är dock förhållandevis barnvänligt, jag lovar!<br />
<br />
Ja, ehum, gitarrsolon var temat för den här bloggen och vem fan älskar inte passionen i ett rivigt och sexigt solo som får alla hårstrån på din kropp att ställa sig i givakt?<br />
<br />
Jag vill med den här bloggen prisa vissa gitarrister som står mig särskilt nära och då bloggen är skriven och författad i stunden utefter de sentimentala låtarna jag just nu lyssnar på så kommer jag såklart utelämna många favoriter (förlåt Randy Rhoades, EVH osv). Här kommer iaf en lista på låtar som gjort mig extra blödig för stunden.<br />
<br />
Först ut är George Lynch från Dokken. Jag har en särskild plats för honom i mitt hjärta för han är verkligen mitt spirit animal (eller sprit djur som google översätt vill få det till) när det kommer till gitarrister. Låten "When Heaven Comes Down" är nog mitt favoritsolo av honom på grund av det vackra men melankoliska vemodet han lyckas fingra fram på den stackars gitarren som lider, fast på ett bra sätt, och så känner jag när jag hör det. Jag stormtrivs då han är så uttrycksfull.<br />
<br />
Dokken - When Heaven Comes Down (Lyrics) Official Remaster - YouTube<br />
<br />
Vito Bratta är en gitarrist som fått alldeles för lite uppmärksamhet. White Lion led tyvärr av en medioker sångare (ibland outhärdlig) och där den fenomenala gitarristen Vito Bratta fick stå i skuggan på grund av den något trista och ytliga fasaden som döljde den rymliga och charmiga yta som fanns begravd där inne. Gitarrsolot i Lady of the Valley bjuder på dramatik, panik och ängslan och det andra solot bjuder på desperat längtan efter något som känns ouppnåeligt, men hoppet finns där, och som vi vet så är hoppet det sista som överger en. Precis som George så hade han en melodisk och uttrycksfull talang som många gånger överskuggades och inte fick komma fram riktigt på grund av de andra medlemmarna och genren de befann sig i.<br />
<br />
WHITE LION - Lady Of The Valley - YouTube

Wait är en låt av samma band som lider av en dödstrist inledning där låten fungerar som en enda lång internetbefriad transportsträcka till det gemytliga gitarrsolot som jag vill beskriva som en varm och silkeslen berg-och dalbana där du slipper de obekväma och fasansfulla fallen och där du sitter insvept i en 120-graders varm, mysig ullkofta stickad av din egna farmor som lämnade jordelivet för två decennium sedan, men minnena av henne lever kvar i och med den djävulskt varma koftan.<br />
<br />
White Lion - Wait (Official Music Video) - YouTube<br />
<br />
Den sista gitarristen jag vill prisa är Kee Marcello från Europe. John Norum i all ära men den gitarrist jag associerar mest med Europe förblir Kee med sina hymnstarka solon. "Triumferande" är det ord jag bäst vill beskriva hans solon i "Out of this World" och "Sign of the Times" är nog Europes mest underskattade låt personligen. Satan vilken energi och inspiration man får och solot ökar detta med åtminstone 69%.<br />
<br />
europe sign of the times - YouTube<br />
<br />
Nu vill jag höra vilka gitarrsolon som gör dig extra blödig?

Tillagt 2021-09-24 22:59:

VADÅ <br />
?! BR leksaker gick väl omkull för flera år sedan ?!