Detta är en mini-recension av den senaste versionen av spelet ”XIII”. Testat på Nintendo Switch, och spelet finns till samtliga format.

En liten personlig favorit under Gamecube-eran var spelet XIII. Jag gillade det mesta i spelet, allt från variationen i banorna, vapnen och den intressanta storyn. Sen ett tid tillbaka finns den ny-remastrade versionen ute på samtliga format. Som alla säkert vet, släpptes en remastrad version 2020 som blivit utskälld av såväl kritiker som fans. Det gjorde att en annan utvecklare fick förtroendet att rätta till alla fel och brister som föregående version drogs med. Alla som redan köpt spelet får denna version helt gratis medan spelet först nu gör entré på Nintendo Switch.

Spelet ser ut i en första anblick som jag minns det, men låt dig inte luras. Utvecklaren har inte bara ökat upplösningen och piffat till några texturer, utan allt är nybyggt i Unity-motorn. Den tecknade grafiken är ännu mer närvarande den här gången, och betydligt fler detaljer har lagts till i omgivningarna, utan för den skull förstöra den klassiska känslan av XIII.

En sak som tyvärr blir till ett irritationsmoment redan från start är att Nintendo Switch inte riktigt mäktar med att hålla 30 bilder/sekund. I utomhusmiljöerna blir detta mest påtagligt, medan inomhusmiljöerna håller sig någorlunda stabilt. Grafiken är annars bra, med endast några lågupplösta texturer på minuskontot.

Det jag uppskattade med XIII redan för 21 år sedan finns fortfarande kvar, det är ett varierat äventyr med varierande vapen som dessutom är anpassat till varje bana. Storyn är riktigt vass, och musiken är helt enastående. Dessutom har multiplayer lagts till i denna version, både lokalt och online. Om det inte vore för den där svajiga bildhastigheten som förstör mycket av upplevelsen så skulle betyget varit ännu högre. Nu landar spelet på betyget ”bra”, men om du hellre vill uppleva spelet i 60 bilder/sekund utan att det hostar sig fram så rekommenderar jag dig att köpa det till andra format. 

Just nu hittar du XIII på Nintendos e-shop för 159 kr, medan den fysiska utgåvan ligger på 269 kr som lägst.

Positivt 

Grafiken - mer tecknad än sist

Variationen i banorna 

Mängden vapen som finns att tillgå 

Fantastisk musik rakt igenom

Minus 

Den svajiga bildhastigheten förstör mycket av upplevelsen på Nintendo Switch

Betyg

7

Ingen har väl undgått att den remastrade Tomb Raider trilogin nu har släppts. Trilogin har mestadels fått positiva omdömen. En balans mellan att ge spelen ett ansiktslyft, samtidig som känslan och originalgrafiken har respekterats fullt ut. 

Nu vill jag se att Duke Nukem Time to Kill, Land of the Babes, och Zero Hour får samma behandling. Bortglömda spel, och just Zero Hour håller jag extra varmt om hjärtat. Ett fantastiskt spel, som tyvärr redan var underskattat när det släpptes på Nintendo 64. Det skulle gå, då Embracer äger Gearbox, som i sin tur äger licensen för Duke Nukem, dessutom äger Embracer studion Aspyr Media, som i sin tur gjorde den remastrade trilogin av just Tomb Raider. Så snälla Embracer, hör min bön och släpp dessa Duke-pärlor i remastrade versioner omedelbart bums. Tack på förhand. 😎

Zelda Tears of the Kingdom ser bra ut. Visst, jag skulle gärna sett att det grafiska var ännu mer förbättrat sen sist, men samtidigt verkar det som Nintendo har pressat Switchens kapacitet till max (av lagg att döma utifrån videos).

Sen är jag inte särskilt bekymrad över att det är samma grafikmotor som sist, då det sällan inträffar att Nintendo gör samma sak igen. Tror att alla ni som kallat det ”Breath of the Wild 1,5” kommer få bita i det sura äpplet när vi vet vad spelet har att erbjuda. Senast Nintendo hade en regelrätt uppföljare var i samband med Zelda Majoras Mask, och gameplaymässigt var det rejält annorlunda mot Ocarina of Time.

Mitt största orosmoment är allt menypillande, som ni kan se i videon här nedan. För mig som ägde en Wii-U och 3DS vet hur smidigt en andra skärm kan göra för flytet i upplevelsen. Jag njöt av varje sekund att spela Wind Waker och Twilight Princess på min Wii-U. Att Nintendo valde bort alla dessa funktioner till BotW (Wii-U utgåvan) gjorde mig både irriterad och besviken, trots att Nintendo säkerligen inte ville skilja versionerna alltför mycket åt. 

Jag personligen tyckte redan i BotW att det spenderades alldeles för mycket tid i menyerna - mat skulle tillverkas, kläder som skulle bytas och vapen som skulle ändras. Visst, du kunde använda styrkorset till att snabbt få fram vapen, men det tar inte bort omständigheten när du behöver gå in i menyn för att ta bort all metall, och på så sätt undvika en alltför tidig död? 

Nå, om ni får nämna ett orosmoment med det nya Zelda? Vad skulle det vara?

Du får knappast ett bättre erbjudande. 😍

https://www.webhallen.com/se/product/337164-Mario-Rabbids-Sparks-of-Hope-Switch

Jag har spelat igenom alla Far Cry spelen, förutom det allra första som utvecklades av Crytek. Varje spelsläpp har långt ifrån varit en revolution mot tidigare del i serien, men jag har ändå känt en motivation att ta mig till eftertexterna. 

Senaste installationen av Ubisoft populära serie gör att jag känner mig uttråkad. Jag känner inte ett uns av det där spelsuget att ta mig vidare i storyn, och redan efter några timmar börjar jag känna en enformighet - som att jag redan sett allt. 

I Far Cry 5 kändes det som Ubisoft tog i från tårna, flera av momenten var nyskapande och annorlunda mot tidigare delar. Bygget av världen kändes mer naturlig, och ett fiendeläger var aldrig detsamma som tidigare, utan lägret var en naturlig del av världen. Här, känns det som världsbygget tar flera steg tillbaka, och jag saknar dom där små pusslen i föregående del som gav en erfarenhetspoäng som belöning. Nu känns det som vi är tillbaka till den gamla skolan helt enkelt.

Till sist vill jag ändå lyfta fram den urläckra grafiken med dess vackra solnedgångar samt fotot som har en perfekt färgbalans. Men det räcker inte när det känns som Ubisoft har haft en halvslö dag på jobbet. 

Vad tycker ni andra på forumet om Far Cry 6?