Svenska
Blog

Fjolårets fem bästa låtar

Jag är mycket väl medveten om att nästan hela januari passerat, men bättre sent än aldrig heter det ju trots allt. Det var på det stora hela ett ganska bra musikår för egen del, flera av mina favoritband och artister släppte ny musik och för det mesta blev jag inte heller besviken. Även om Blink 182 inte kvalade in på listan så var det kul att se dem tillbaka i gammal god form med Tom DeLonge på sin rätta plats, han kan ju inte jaga aliens hela tiden. 

5. Foo Fighters - Nothing At All

Foo Fighters sorgearbete efter Taylor Hawkins resulterade i deras bästa skiva sedan 2011 års Wasting Light. Bland många starka spår så stack ändå Nothing At All ut lite extra för egen del. Foo Fighters på Ullevi 2018 är ett av mina allra finaste konsertminnen och det blir minst sagt konstigt att se dem utan Taylor nästa gång. 

4. Post Malone - Green Thumb

Jag gillar Post Malone mer som människa än vad jag gillar hans musik. Han verkar vara en otroligt trevlig och ödmjuk herre som inte låtit sina enorma framgångar påverka hans ego något, vilket är beundransvärt. Han har en hel del bra låtar också och Green Thumb från senaste plattan Austin är kanske hans bästa hittills. Bara en akustisk gitarr och Postys utmärkta röst räcker långt. 

3. Green Day - Dilemma

Jag älskar som bekant Green Day och deras nya album Saviors som släpptes för bara en vecka sedan är deras bästa sedan 2009 års 21st Century Breakdown. Albumet må alltså ha släppts 2024 men Dilemma kom ju faktiskt i slutet av 2023 och är då alltså berättigad en plats på listan. Billie Joe har haft lite problem med missbruk av substanser senaste åren och här sjunger han naket och ärligt om sin kamp och det är något jag alltid uppskattat i musik. 

2. Boygenius - Emily I’m sorry

Phoebe Bridgers är med i denna supergrupp och det säger väl egentligen allt man behöver veta. Boygenius släppte sin första fullängdare i våras och det var en mycket stark platta. Nu är jag förstås lite partisk eftersom jag lite lätt dyrkar kvinnan men de låtar som Phoebe skrivit och sjunger är de absolut bästa på The Record. Emily I'm Sorry är ett mycket, mycket fint stycke musik och stämsången från Lucy Dacus och Julien Baker är också av absolut världsklass. Har du inte lyssnat på plattan så är det ett mycket hett tips att göra det. 

1. Gaslight Anthem - Autumn

The Gaslight Anthems första album på nio år var inte fullt så bra som jag hade hoppats, men de låtar som var bra var dock riktigt bra. I Autumn fick vi en av Brian Fallons finaste melodier någonsin ackompanjerat av en text som verkligen berörde mig på djupet. Singeln släpptes den 3:e oktober och jag hann spela den en bit över 50 gånger innan årets slut, det säger ändå en hel del. 

Fjolårets fem bästa låtar

Vilka låtar tyckte du bäst om från det gångna året?

HQ

Jag fick ordentligt med stryk

I min blogg på nyår så utannonserade jag att jag drabbats av covid, dumt nog så skrev jag detta innan jag ens gjort klart testet. Testet ifråga visade sedan negativt och vad återstår då för baskelusker av den kalibern? Influensa känns väl mest rimligt, eller någon ännu icke känd patogen som uppstått på Elliotts förskola. Det lutar ju ändå åt influensa men med tanke på vilken smitthärd föris är så utesluter jag ingenting. Nästa pandemi kommer att ta sin början på en förskola någonstans och den kommer vara dödligare, var så säkra. Kom ihåg vart ni läste det först. 

Det var hursomhelst många år sedan jag hade influensa nu och jag kan inte minnas att jag fick fullt så mycket stryk då som jag fick nu. För denna omgång var riktigt, riktigt brutal. Febern drog iväg rejält och var nästan på 40 ett tag för första gången sedan jag var barn skulle jag tro, massor av snor, hosta och ont i kroppen fick man förstås på köpet med plus en nästäppa jag aldrig tidigare upplevt maken till. Elliott hade också strax över 40 grader när det var som värst, men han repade sig som tur var snabbast av oss. Jag själv är fortfarande inte helt hundra men nu går det åtminstone åt rätt håll efter totalt nio dagar med eländet, nu återstår bara lite snuva och lite hosta och det är ändå hanterbart. Ändå inget jag kan rekommendera, se till att hålla er friska nu allihop, även om det kan vara rätt svårt. Särskilt om man har barn på föris, då är det nästintill omöjligt faktiskt. 

Jag fick ordentligt med stryk

HQ
Det låter förbannat bra det här Green Day...

Det låter förbannat bra det här Green Day...

Jag har många band jag innerligt älskar, men om jag måste nämna ett som står lite över alla andra så blir mitt svar med största sannolikhet Green Day. Under sin över 30 år långa karriär har deras högstanivå varit löjligt hög och så även deras lägstanivå, vilket är än mer imponerande. Live är Green Day det klart bästa band jag sett, det är tajt, det är roligt, det är energiskt och Billie Joe har en fantastisk förmåga att få med sig exakt hela arenorna. Nu är punkrock-veteranerna snart tillbaka med en ny platta vid namn Saviors och känslan är att detta blir den bästa sedan 2009 års 21st Century Breakdown. Fyra låtar har släppts och det låter ruskigt bra. Senaste släppet One Eyed Bastard kom så sent som idag och den gjorde mig inte heller besviken, snarare steg peppen ytterligare. Petter kommer älska denna!

Tack Green Day för all musik hittills och inte minst tack för alla gapskratt jag fått senaste dagarna tack vare American Idiot och MAGA. 

Gillar du Green Day?

Vart tog året vägen egentligen?

Vart tog året vägen egentligen?

"It's been a long december" sjöng Adam Duritz, men ju äldre jag blir desto mindre benägen blir jag att hålla med honom. Tiden går helt sanslöst fort dessa dagar, även december och sen min son kom till världen har detta trappats upp ytterligare. Han fyllde två år under veckan och det är helt omöjligt att greppa. Han har gått från att se ut som en liten blobfish till att bli ett oerhört bedårande litet barn, jag är förstås partisk i frågan men min son är en otroligt fin kille. 

Så vart tog året vägen och vad hände egentligen 2023? Vi har ju konstaterat att spelåret var otroligt bra och inte minst överraskande. Jag hade för mitt liv inte kunnat tro att ett spel som Dredge skulle komma att golva mig så som det gjorde exempelvis, inte heller Dave the Diver, Hi-Fi Rush eller svenskutvecklade pärlan Bramble. Ett mycket njutbart år alltså som överträffade alla förväntningar, jag önskar bara att jag haft lite mer tid till att spela. Men så är det ju i regel alltid, massor av spel men dygnet har ju tyvärr bara 24 timmar. 

På det personliga planet har det hänt en del också, jag har släppt lite musik och även tävlat med en låt i P4 nästa vilket var smått surrealistiskt minst sagt. Jag Fick göra intervjuer i radion, min låt spelades på radion i två veckors tid och finalen sändes även live, vilket också var mitt livs första livespelning. Otroligt roligt förstås och nog fick man ett uppsving med streams där under den perioden men något genombrott har det inte blivit riktigt än i alla fall, men skam den som ger sig. Utöver musiken så har jag förstås ränt runt i skogen och letat orm och svamp också, men det säger ju sig självt. Mycket bra år där måste jag säga, sett rekordmycket huggorm och hittat sanslösa mängder fin matsvamp, det blir tufft för 2024 att toppa detta är känslan. 

Tiden går som bekant fort när man har roligt och i april har jag varit på Gamereactor i hela tre år, tre otroligt lärorika och framförallt roliga år. Det är ett fantastiskt härligt gäng och det är en ära och ett rent nöje att få jobba ihop med er alla. Jag minns att jag som barn ofta lekte att jag var spelrecensent och skrev bland annat en handskriven recension av Spyro 3 när det begav sig som jag sedan häftade ihop till någon sorts speltidning med lite andra artiklar och grejer jag skrivit ihop om spel. Den barndomsdrömmen blev alltså sann och det är än idag smått overkligt om jag ska vara helt ärlig. 

Årets nyår firas tyvärr med en redig dos covid, så det blir lugna puckar i år för egen del. Alvedon, chips och Pepsi Max till tolvslaget om jag är vid medvetande då vill säga, febern tickar upp över 39 grader och svetten dryper av mig likt när Ted Striker ska landa planet i Airplane! Jag vill avsluta med att önska dig som läser ett riktigt gott nytt år och tack för att du läser, kommenterar och engagerar dig. Låt oss hoppas att 2024 blir än bättre på alla plan. 

Mandy energidryck

Att man petar i koffein i brustabletter i sig är inget nytt, men Mandy är nog den första (tror jag?) att rikta sig till såna som jag som trycker en Monster eller PXL om dagen. Nyfiken och koffeintorsk som jag är så var jag givetvis tvungen att testa och till min förvåning så smakar de faktiskt riktigt bra. Såklart inte på nivå med de allra bästa på marknaden men klart över förväntan och allra bäst blir det om man löser tabletten i kolsyrat vatten. Lite lagom surt och inte den där otrevliga bismaken av B-vitamin som brustabletter annars ofta har, vilket är ett stort plus förstås. Alla tre smakerna som finns (ananas, fläder och röda bär) är trevliga men ananas är precis som många gånger förr en klar vinnare för min del, det är en smak som är svår att misslyckas med. Vill du testa själv kan du beställa här. 

Mandy energidryck