Svenska
Blog

Nästa Xbox blir ultrakraftfull?

Skrivet av Jonas den 16 februari 2024 kl 02:42
This post is tagged as: Microsoft

Det är lätt att glömma att nuvarande konsolgeneration åtminstone är i halvtid, trots att det på flera sätt känns som att den inte ens har startat på allvar. Sony säger att Playstation 5 nått "the latter stage of its life cycle" och Microsoft dammade igång hypen inför nästa generation genom att meddela att deras nästkommande Xbox blir ultrakraftfull.

Spännande. Men eftersom konsolerna idag i hög grad är PC-datorer så finns det såklart ingen övre gräns för hur kraftfull man kan göra dem. Problemet är priset. Ska konsolen bjuda på "the largest technical leap you will have ever seen in a hardware generation" så kommer det bli dyrt. Och det känns faktiskt lite spännande. Länge har det kämpats hårt med låga priser på konsolerna, men folk köper samtidigt snordyra datorer, Steam Decks, mobiltelefoner och annat idag utan att blinka.

Kanske finns det alltså en marknad för dyra konsoler med? Microsoft verkar av allt att döma tro det och är sugna på att testa. Gissningsvis kommer det erbjudas en budgetversion med, och så har vi ju den omtalade bärbara enheten som ska komplettera. Att de snackar om konsolen redan nu, får mig även att tro att nästa generation kan starta tidigare än vi tror.

Förr var en konsolgeneration fem år, men de två senaste var runt sju år vardera, och att släppa en ny Xbox år 2026 istället för att lansera en uppgraderad version (som Sony ryktas göra med Playstation 5), verkar faktiskt inte helt orimligt. Spännande. Spelen är viktigast, grafik betyder sannerligen inte allt - men nog sjutton är det kul med ny hårdvara.

Nästa Xbox blir ultrakraftfull?

Sonic Adventure till Dreamcast står sig fortfarande som det största grafiska klivet jag någonsin upplevt, som en digital örfil med tappad haka. Att se detta i full fart efter Playstation 1 och Nintendo 64 var magi. Vilket är ditt största grafiska kliv?

HQ

Fantastic Four kan aldrig bli bra som film

Skrivet av Jonas den 15 februari 2024 kl 03:41
This post is tagged as: Superhjältar

Stålmannen var länge något av ett stående skämt på Gamereactor-redaktionen. Det är en av de äldsta superhjältarna, men också en av dem som visar bristerna med att göra en hjälte för kraftfull. Efter att han stoppat tåg från att köra över fastbundna kvinnor, räddat barn ur brinnande hus och liknande - insåg den tidens DC att han behövde en svaghet. Vilket fick bli en grön sten kallad kryptonit.

Många av de riktigt gamla superhjältarna är svåra att anpassa efter dagens förhållanden, i synnerhet på film, och regissörer har försökt göra det lite självironiskt eller fullkomligt dödsseriöst med blandat resultat. Men... vissa karaktärer går bara inte att göra något riktigt bra av. Hit hör definitivt Fantastic Four, som ska bli film nästa år med Pedro Pascal i huvudrollen.

Det har ju gjorts försök att filma dessa tölpar även tidigare, men helt utan framgång. Och jag tror det beror på karaktärernas inneboende ostighet. De fungerar i en animerad komedi som The Incredibles (som ju är de inofficiella Fantastic Four), men jag kan bara inte se framför mig hur fyra vuxna människor med helt olika och kompletterande egenskaper (där en av dem är en gummikropp modell One Piece) ska kunna funka.

Jag får bara inte ihop det. Och trots att jag egentligen gillar superhjälterullar (så länge det inte vräks på med menlös CGI-förstörelse och skrikande karaktärer), så är hypen lika med noll. Tyvärr.

Fantastic Four kan aldrig bli bra som film

Tror du Fantastic Four kan bli en kanonrulle?

HQ

Jag vill ha mer Rambo - men inte med Gosling

Skrivet av Jonas den 14 februari 2024 kl 02:53
This post is tagged as: Film

Jag skrattade gott för mig själv när jag såg att Sylvester ”Rambo” Stallone ville att Ryan Gosling skulle ta över efter honom som Rambo. Gosling är förvisso en skådespelare jag gillar, men nä, det funkar verkligen inte för mig och känns som ett dåligt skämt.

Men... tanken stannade kvar för mig. Det kommer antagligen aldrig mer släppas en Rambo-uppföljare. Stallone är inte sugen och karaktärens elände måste väl ändå vara över vid det här laget. Att reboota serien tror jag inte heller på, för filmerna vi har är snudd på perfekta. Ettan och tvåan är brutala Vietnam-epos (på helt olika sätt), och trean är en ljuvlig anti-Sovjet-pärla.  Fyran fyller också sitt syfte och det är väl femman (Last Blood) som jag hade kunnat vara utan – men som ändå hade sina ljuspunkter.

Rambo baseras på en bokkaraktär och hela första filmen är ju en slags historia om hur illa veteraner bemöttes i USA efter Vietnam-kriget och hur lite hjälp de fick. Att någon idag skulle ta sig tiden att vilja berätta den historien med samma grundlighet och svärta – tror jag inte riktigt på. I en reboot hade Rambo snabbt blivit just karikatyren Rambo och blivit utlurad på något viktig uppdrag med massor av våld, och missat hela vinkeln med att detta är en människa som inte mår särskilt bra på grund av sin historia.

Däremot så skulle jag gärna se en film eller två om en yngre Rambo under Vietnam-kriget. Det är en era vi ser förvånansvärt lite av på film, och där det i rätt händer finns en historia att berätta som faktiskt skulle kunna lyfta de ordinarie filmerna. Stallone, precis som sin rollkaraktär, var 34 år i First Blood och det skulle alltså rimligen vara någon runt 25-30 år som skulle kunna tänkas spela en ung Rambo.

Något riktigt bra förslag på vem som borde få äran har jag inte, men några jag ändå skulle kunna tänka mig är Barry Keoghan, Taylor Lautner och Tyler Posey som jag tror alla skulle kunna fungera som en ännu oförstörd John Rambo, på väg ner i det menlösa krigets vansinne.

Jag vill ha mer Rambo - men inte med Gosling

Vad tycker du själv, skulle det vara en poäng att berätta om varför Rambo blev den Rambo vi känner, och vem ska isåfall spela honom, eller ska karaktären bara lämnas därhän?

Otroligt pepp på Jon Stewarts comeback

Otroligt pepp på Jon Stewarts comeback

Skrivet av Jonas den 13 februari 2024 kl 03:06
This post is tagged as: TV-serier

Under många års tid hade jag som ritual att varje sent kväll kika på David Letterman och/eller Jay Leno samt The Daily Show med Jon Stewart. Sedan dess har alla dessa herrar gått vidare med annat och jag vågar påstå att deras tomrum inte riktigt lyckats fyllas.

Visst kan Fallon (som ersatte Leno) vara kul med sina SNL-sketcheer och entusiasm, men fejkskrattandet är hemskt. Och Colbert som tog över efter Letterman blir tyvärr ofta så politisk att det inte känns riktigt kul, trots att killen i mångt och mycket är lysande. Och Trevor Noah var oväntat bra efter Stewart, men den där riktiga skärpan försvann liksom, i synnerhet i intervjuerna.

Men... ungefär när jag skriver detta gör Stewart comeback i The Daily Show. Bara på måndagar visserligen, men beggars can't be chosers, heter det ju, och jag tänker ta chansen att kolla allt. Jag hoppas verkligen han kliver in på samma premisser som tidigare och bevakar det kommande amerikanska valet som bara han kan, och klär av hyckleri, falskheter och skådespeleri från alla håll - samt levererar intervjuer där han faktiskt utkräver svar istället för det sedvanliga slingrandet.

Har du själv någon relation till Jon Stewart och kommer du kika på hans återkomst (som jag hoppas går att se på någon svensk kanal eller Youtube)?

Småsömnig Super Bowl med rafflande slut

Skrivet av Jonas den 12 februari 2024 kl 05:55
This post is tagged as: NFL

Hade som traditionen bjuder bullat upp med rejälv med godsaker inför årets Super Bowl samt bjudit över mitt sedvanliga gäng för att kika och spela Prop Pool. Just San Frncisco 49ers och Kansas City Chiefs är inga av mina favoritlag, men Super Bowl är alltid Super Bowl.

Dels var jag nyfiken på att se hur 49ers nästan perverst starka defense skulle stå emot Chiefs rysligt säkre quarterback Patrick Mahomes batteri av tricks och snabbhet, och dels var jag nyfiken på om det skulle bli den första Super Bowl på 19 år som vinns av samma lag två år i rad. För att sammanfatta så blev det tyvärr en ganska sömnig tillställning med väldigt få poäng under första halvan, där Kansas varken spelade bra eller rådde på San Franciscos defense. Tvärtom pressade sistnämnda på och fick det att bli en misstagens afton.

Först i fjärde quarter började saker hetta till och spelet faktiskt stämma, något som resulterade i en förlängning - något som fungerar väldigt väl i amerikansk fotboll (ett fiffigt upplägg som är svårförklarat för den som inte är insatt) med flera spel där man bokstavligt talat kan känna kniven mot strupen. I slutändan avgick ändå Chiefs med segern. Jag vette katten om jag tycker det var speciellt rättvist då 49ers var bättre i gott och väl 75% av matchen, men det var uppenbarligen de sista 25% som var avgörande.

Halvtidsunderhållningen med Usher kändes bra men även han började för segt och först mot slutet tog det sig ordentligt. Och nästa år måste det väl vara dags för något slags rock igen va? Årets reklamspots (en slags show i showen för finsmakarna) var också lite magrare än vanligt, och Taylor Swifts enorma popularitet gick inte att ta miste på då hon filmades genomgående under hela matchen. Jag fattar PR-värdet och gillar henne både som person och musiker - men nog blev det lite för mycket va?

Småsömnig Super Bowl med rafflande slut

Vad tyckte du om årets Super Bowl och Las Vegas-arrangemanget (bild från officiella NFL-kontot på X)?