Medlems- och redaktionsbloggar. Dagsfärska nyheter, tunga artiklar, intervjuer, personliga bloggar, intressanta forumdiskussioner och rättvisa recensioner. Gamereactor är Sveriges största speltidning- och spelcommunity Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska

Jag gjorde det oväntade

Jag har legat på latsidan ett bra tag nu när det kommer till träningen. Gymkortet har gått på tomgång i över ett år och hantlarna i hemmagymmet har vilat orörda alltför länge mellan lyften. Så i går hände något som jag inte riktigt kan förklara. Först fick jag nog av att se hundratals kronor blöda från min stackars plånbok och tog tag i saken och sade upp gymkortet helt och hållet. Jag har tänkt tanken tidigare utan att riktigt våga ta steget "utifall att träningen skulle passa bättre snart" även fast jag i grunden ogillar att träna bland andra människor i en illaluktande lokal som alltför ofta blir på tok för varm för att jag ska kunna känna mig helt bekväm. Det var helt enkelt dags.

Senare på kvällen hände något annat. Plötsligt fick jag för mig att "nu ska jag ut och springa"! Just precis nu! Och det är precis vad jag gjorde. Utan att egentligen ha löptränat alls på snart 2 år brände jag av en sträcka som jag skulle uppskatta ligger på lite drygt 9km inklusive en mördande insats i en av Göteborgs absolut längsta och brantaste trappor som gjorde benen helt obrukbara i någon halvminut innan jag fick upp farten igen och sprang vidare. Allt som allt var jag tillbaka på lite över en timme och känslan när jag till slut var hemma igen och kastade mig ner på ett av innegårdens utebord någonstans runt midnatt var i det närmaste euforisk. Jag kände en frisk klarhet i både tankarna och andningen som jag hade glömt att man kunde känna och jag somnade lätt någon timme senare, härligt trött i kroppen på ett sätt som bara den typen av aktiviteter kan leda till.

Idag har mina ben dock känts som ren spagetti samt varit i det närmaste omöjliga att använda på ett värdigt sätt. Att ta mig nedför backar eller i trappor har varit en direkt hopplös företeelse på grund av den monstruösa träningsverken som är resultatet efter gårdagens insats och för att säga det rakt ut så älskar jag det! Det känns i hela kroppen att jag har tagit ut mig fullständigt rent fysiskt och det är en direkt magisk känsla som pulserar genom mina ovana muskler. Jag börjar redan fundera på när nästa runda ska bli av och väntar egentligen bara på att återfå lite stabilitet i benen innan jag ger mig ut i natten igen. Jag hoppas att det här kan vara träningsformen som jag har väntat på och tycker väl att det är lite löjligt att det har tagit så här lång tid att hitta den när det faktiskt inte var svårare än att öppna ytterdörren och kuta iväg!

Jag gjorde det oväntade

Nattens utsikt bjöd på Göteborgs hamn i djup slummer, lätt vågigt vatten och en mild motvind. Perfekt för mig. Har du hittat din träningsform?

HQ