Jag har den här generationen varit en aktiv Xbox-motsåndare. Sedan Microsofts katastrofala E3-presentation 2013 och dess efterföljande lögner och helomvändningar så var mitt förtroende för företaget nere på noll. Visst, jag föredrog alltid PC över Mac, men när det kom till spel var det Sony som gjorde allt rätt och Microsoft som gjorde allt fel. Microsoft la krutet på helt fel saker enligt mig (bakåtkompatibilitet och moln-fantasier) medan Sony gav mig mängder med nya oförglömliga spelupplevelser. Det var en knockout som sedan utmynnade i en ren förnedring.
Hej gamle vän, så ses vi här igen. Vill jag säga när jag startar upp Forza Motorsport 7 för första gången och loggan syns. Den senaste delen jag spelade var Forza Motorsport 4 och det spelet håller jag som ett av de främsta bilspel som jag någonsin har spelat och det är med både nyfikenhet och viss oro som jag inleder min racingkarriär i Forza Motorsport 7.
Sedan en vecka tillbaka så är jag återigen ägare av en Xbox, denna gång en Xbox One X Project Scorpio Edition. Det har varit ett tag sedan sist faktiskt... De senaste tre åren ungefär så har det varit en Playstation 4 som stått bredvid tv:n istället. Innan dess så har det däremot hunnit passera både en Xbox 360 och den första Xboxen (samt ett antal andra konsoler). Min känsla nu efter en vecka är ändå att... det känns förbannat skönt att vara tillbaka på det gröna laget.
Nu när jag har smält mina intryck måste jag ändå säga att konferensen var riktigt bra, men saknade det där lilla extra för att marknadsföra Xbox One X.