Nu när jag äntligen fått tummen loss och införskaffat ny TV (En 55" 4K Samsung-TV som jag är jättenöjd med) så har jag gått tillbaka till en del äldre PS4-spel för att uppskatta grafiken till fullo. Ett spel som jag faktiskt bara hade spelat mig halvvägs igenom var Shadow of Mordor. Minns inte varför, jag antar att nåt spel jag var mer sugen på släpptes innan jag blev färdig.
Det är alltid kul med små överraskningar. Nu är det visserligen ingen överraskning att det här spelet skulle vara bra efter sina fina recensioner men före det låg det en lite lurig känsla över titeln Middle-Earth: Shadow of Mordor.
I och med Naughty Dogs släpp av Uncharted 3: Drake's Deception blev en hel spelvärld kollektivt varse om att spelkaraktärer faktiskt kan smygsmeka på väggar när de tassar runt bland banditläger och kloakråttor, ungefär som en riktig människa hade gjort. Tidigare vanor sade nästan instinktivt till oss att när Nathan Drake går gram till en vägg, så ska halva hans ansikte försvinna i den. Det var bara så det fungerade, i spelens värld. Väggar och ansikten var bara ytligt konkreta ting som sällan drog sig för att smälta samman i en orgie av clipping och bakom-kulisserna-material för nyfikna spelare som alltid undrat hur förbannat svårt det är att programmera spelgrafik.
Imorgon släpps Middle-earth: Shadow of Mordor till PC, spelet som på förhand såg ut som något av ett generiskt, intetsägande och gimmickladdat försök att tjäna några snabba slantar på J.R.R Tolkiens enormt hyllade värld och karaktärsgalleri. Men ack så fel jag hade. Enligt recensionerna som cirkulerat på stora vida (icke-europeiska) webben är det tydligen ett riktigt toppenspel som Monolith Productions, skaparna av bland annat F.E.A.R och dess uppföljare, lyckats klämma ur sig. Vissa recensenter har till och med gått så långt som att påstå att det överträffar alla Sagan om Ringen-spel som hittills släppts.