Mitt första blogginlägg. Det känns stort, en aning konstigt men framför allt - fantastiskt skoj. Från att ha lurkat omkring på Gamereactor.se sedan 2005 och varit aktiv prenumerant av tidningen till att få publicera den här bloggen som redaktionsmedlem. Sjukt.
Det finns inget som jag värdesätter mer än ett spel som får mig att känna. Jag tenderar att minnas och tänka tillbaka till emotionella ögonblick långt oftare än en välspelad utklassning online, grafisk milstolpe eller utmanande spelmekanik. Idag ser jag tillbaka till de ögonblick som fått mig att känna under mina 20 år av spelande. Ögonblick som kan röra om i själen och tårkanalen på den mest stereotypa manlighetsikonen. Nedanstående text innehåller SPOILERS!
Ni kanske minns att jag skrev i en tidigare blogg att jag försökte skaffa MGS på PSP? Screw it, jag skaffade det på PC istället, så nu blir det att spela i helgen.
Har aldrig spelat ett metal gear spel, aldrig varit något för mig. men efter att ha kollat på gameplay från både Phantom Pain och Ground Zeroes så känner jag att jag vill ge serien ett försök.