Jag kan erkänna att jag aldrig varit ett riktigt Sega-fan förutom en kort men intensiv romans med Dreamcasten. Tvärtemot större delen av Europa var Nintendo överlägset störst här tack vare Bergsalas ansträngningar, och därför blev Segas maskiner inget annat än en parentes. Visst, Sonic var lite coolt innan SNES-eran hade kommit igång, men det var ju typ bara det.