Svenska
Gamereactor
artiklar

Bäst Just Nu: Januari (2023)

Januari är över och det har då i vanlig ordning blivit dags för oss på redaktionen att berätta för dig vilka titlar vi tillbringat mest tid tillsammans med under den gångna månaden...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Måns Lindmans mest spelade under januari 2023:
Tinykin
Nu när jag som bäst håller på att plöja igenom Game Pass i jakt på simpel förströelse, det vill säga spel som passar kalendern under en hektisk jobbperiod så ramlade jag plötsligt över ett lir som inte gjort särskilt mycket väsen av sig, men som visade sig vara ett av 2022 års mest trivsamma bidrag till mänskligheten. För det är ju ibland så, att det enklaste också är det bästa. Visst, det rår inte på de stora drakarna, som Elden Ring och God of War och det kan man kanske inte heller begära av en liten mysig plattformare, men som tidsfördriv under cirka sju timmar så var Tinykin ingenting annat än charmant. Det är något speciellt med att vara pytteliten ändå, och se världen med helt andra ögon. Där vardagliga ting i hemmet plötsligt blir enorma. En ost, en tekopp, en brödrost. Stora nog att bo i. En krukväxt blir en djungel och en vattenpöl ett hav. Nallebjörnen ett monster som skrämmer hela insektssällskapet, som nu huserar i den öde bostaden. Samlandet av prylar och Tinykins med olika egenskaper kändes aldrig utmattande och det var dessutom tillräckligt intressanta sidouppdrag för att jag skulle vilja göra allt i denna magiska spelvärld och inte bara gå vidare till nästa spel så fort jag var klar med huvudstoryn. Nu vill jag se en mustig DLC för det känns som att här finns det mycket mer att utforska, i dubbel bemärkelse.

David Hedin:
Omori
Jag hade inte den blekaste om vad detta spel skulle handla om. Från bilderna såg det ut som ett turbaserat japanskt rollspel men jag såg på nätet att det hade fått väldigt mycket kärlek från de som spelat det. Så jag gav det en chans och oj vad glad jag var att jag gjorde det. Spelet hoppar mellan genrer och mer än så tänker jag inte säga för att undvika spoilers. I vilket fall är det väldigt "Feel good", dock så vet jag att detta inte är fallet utan bara en fasad för en djupare berättelse. Om du gillar spel som Undertale så är jag säker på att du kommer gilla detta med.

Jenny Enbrant:
Valheim
Med nära utmattning efter tungt Januari och flera missade körkvällar på grund av att jag däckat i soffan så har Valheim varit precis den utflykt för hjärnan som jag behövde för ultimat avkoppling blandad med stressiga stunder som oftast slutat med ett skrik i örat på mina stackars medspelare medan jag brutalt mördas av ett troll som jag missat stod bakom mig eller vargarna bland bergen som plötsligt dyker upp med sina mordiska käftar. Valheim har verkligen förgyllt kvällar och helger med glädje och fantastiska utforskningar och denna hariga själ har fått blåsa upp bröstet och vara lite mer modig än normalt. Ser verkligen fram emot att utforska ännu mer, speciellt då fler områden har uppdaterats där bland annat Mistlands är öppet för expeditioner.

Bäst Just Nu: Januari (2023)
Nya Mario Rabbids har gått varmt hemma hos Conny.
Detta är en annons:

Patrik Severin:
Gary Grigsby's War in the East 2
Det tar sig lite efter många uppdateringar. Svårslagen komplexitet och ett välspelande sätt att simulera konflikten på. I den andra delen av denna välgjorda krigsstrategiserie får vi återbesöka östfronten under andra världskriget. Jag har svårt att inte bli imponerad över något så obönhörligt komplext, samtidigt som det ser så primitivt ut på utsidan. Desto mer jag spelar desto mer lär jag mig av det. Även om det släpptes 2021 har jag bara skrapat lite på ytan. Tittar du under huven ser du ett komplext maskineri av beräkningar och utfall av på vad som sker. Kriget simuleras ända ner på ammunitionsnivå för enstaka trupper på fronter med miljoner soldater. Om du har tid att läsa en instruktionsbok i storleksordningen av en större roman och gillar strategispel är detta en varm rekommendation. Det passar perfekt med en kopp kaffe på kvällen en regnig dag.

Marie Liljegren:
The Last of Us: Part I
Sen jag körde ut God of War: Ragnarök har jag lidit av den berömda speltorkan som inträffar varje gång jag kört ut ett storspel. Inget kan liksom mäta sig efter det. Hyllorna med spel har sedan dess plöjts igenom på jakt efter ett backlog-spel men inget har känts rätt överhuvudtaget. Sen började allt snacka om TV-serien The Last of Us överallt, och då började det suga lite i tarmen efter att spela om spelet serien är baserad på. Jag satte dock inte bollen i rullning förrän jag sett första avsnittet och då var det kört, jag var tvungen att börja om mitt äventyr med Joel och Ellie ännu en gång. Så det är vad jag sysselsatt mig med denna månad som gått, jag har nött igenom äventyret ännu en gång och har fått se eftertexterna för typ 15:e gången nu. Och det är konstigt för även om jag spelat detta spel fler gånger än något annat så uppfattar jag det lika fantastiskt varje gång jag sitter där med handkontrollen i ett fast grepp mellan mina händer. Det är fortfarande helt fulländat i mina ögon och ett av de bästa spel jag kört även så här nio år efter releasen. Jag tror nog aldrig jag kan få nog av Naughty Dogs apokalyptiska framtidsbild av Salt Lake City och Boston där naturen tagit tillbaka vad vi en gång erövrade. Och att besöka dom med allt för få kulor i mina vapen och fickor och höra Clickers med deras berömda ljud på avstånd får alltid adrenalinet att pumpa i ådrorna på ett härligt sätt. Och det om något är ett bra betyg när det kommer från en riktig fegis som jag.

Niclas Wallin:
The Last of Us: Part II
Ända sedan jag såg eftertexterna rulla för första gången någon gång i juli 2020 så har min avsikt varit att återvända när jag kände mig redo. Efter första vändan var jag emotionellt helt uttorkad och hur mycket jag än älskar spelet så är det oerhört tungt nästan precis hela tiden, så en andra runda fick helt enkelt vänta. Jag startade faktiskt upp igen för ett par månader sedan, men då min Dual Shocks högra styrspak blivit mer och mer kaputt och jag aldrig kommit mig för att köpa en ny så var det inte särskilt njutbart att försöka spela då. För ett par veckor sedan fick jag slutligen den berömda tummen ur och satte igång igen med en ny fräsch handkontroll i högsta hugg och nog blev jag exakt lika överväldigad igen. Denna gång på en betydligt bättre TV dessutom vilket förstås gör upplevelsen än bättre. Det är ju helt otroligt snyggt, till och med på en åldrad och av allt att döma snart utdaterad Playstation 4. Naughty Dogs brutala uppföljare är inget annat än ett mästerverk som endast slås av ettan, förhoppningsvis dröjer det inte två år innan nästa genomspelning.

Bäst Just Nu: Januari (2023)
Måns har spelat Tinykin den gångna månaden.
Detta är en annons:

Marcus Persson:
Valheim
Den andra stora expansionen i ordningen anlände med pompa och ståt veckorna innan jul men en otrevlig, ruskig mansförkylning satte prompt stopp för mina försök till någon form av äventyrande. Så med hälsan tillbaka är det kanske föga förvånande att större delen av januari har gått åt till att ge sig i kast med allt det nya i det helsvenska vikingaspelet. Att faktiskt gå in i de dimmiga, mystiska Mistlands är ännu en bra bit bort men jag och mina två vapendragare avancerar så sakta och förhoppningsvis kan vi äntligen ge oss i kast med de nya och (från vad jag hört) rejält utmanande farorna inom en snar framtid. Just nu fokuserar vi på att upptäcka de snöklädda bergen med alla dess faror. Högtflygande drakar, vildsinta vargar och argsinta stone golems. Vem vet, kanske vågar vi oss in i någon av isgrottorna i dagarna som kommer för att se vad vilka lustigheter som väntar oss där inne i mörkret.

Conny Andersson:
Mario + Rabbids: Sparks of Hope
Allt som inte hunnits spelas ska ju spelas. Ett totalförbud mot att köpa spel under december, för att det kunde ligga under granen, gjorde att de spel som inte tomten kom med köptes först efter julafton passerat. Så under januari har jag äntligen kunnat spela Ubisofts briljanta uppföljare. Och vilket spel sedan! Supercharmigt, underhållande och den där känslan av att man vill spela vidare infinner sig hela tiden. De olika världarna man besöker sprudlar av liv, detaljer och hemligheter och konceptet har förfinats och utvecklats precis nog från sin lika underhållande föregångare. Det är så enkelt att plocka upp kontrollen och lalla runt med Mario och hans sällskap, kastas in i fantasirika strider och den där genuina spelglädjen sköljer över mig hela tiden. Jag hoppas verkligen att de kommande tilläggen som ska dyka upp under året är precis lika bra som spelet i sig.

Jonas Mäki:
Fire Emblem Engage
Jag började faktiskt helt nyligen med Fire Emblem Engage som därmed inte borde ha en chans att bli månadens mest spelade för min egen del. Men... den som spelat serien förr, vet såklart att det här är en titel som absolut inte går att lägga ifrån sig. Det vanebildande upplägget gör att det alltid finns sug efter att ta en strid till och det starka persongalleriet gör det till en fröjd att pyssla med micromanagement för att se till att alla är i bästa tänkbara skick. Att äventyret dessutom på ett naturligt sätt involverar seriens allra största ikoner från tidigare delar blir liksom bonusen som gör att jag suttit med detta varje vaken stund senaste dagarna. Det här är verkligen den typ av spel som illustrerar varför det är en så förbannad tur att Switch är portabel så man kan fortsätta med sitt överstyr var man än är. Fråga de som sett mig på Coop, Apoteket och hos veterinären så får ni se.

Henric Pettersson:
Marvel's Midnight Suns
Det känns som att Firaxis nya titel gått under radarn för många där ute. Eller så har det varit ett aktivt val att skippa det när det, rent visuellt, ser riktigt risigt ut. Oavsett anledning så är det synd. Marvel's Midnight Suns är trots allt ett fantastiskt strategispel som skänkt mig mycket glädje sedan det släpptes och jag har till och med spelat om det en gång för att göra nya val, gräva ned mig djupare i spelmekaniken och utveckla mina relationer till superhjältegruppen. Nu när Deadpool släpptes har jag ägnat ännu mer tid åt spelet och ser fram emot nästa spelbara karaktär.

Johan Mackegård:
The Elder Scrolls V: Skyrim
Jag är tillbaka! Det är fortfarande vinter i Skyrim och efter elva års frånvaro är det riktigt mysigt att återse de gamla miljöerna igen. Man hinner förändras mycket på elva år och jag tycker mig se äventyret ur ett nytt perspektiv den här gången. Visst var det roligt även när jag gick igenom det under mitt första år på gymnasiet men det var också just det jag gjorde. Jag gick igenom det, utan att för den sakens skull uppleva det. Kanske är det mognad som gör att jag nu kan uppskatta även de små sakerna som att resa från en plats till en annan och se vad som händer på vägen, kanske är det faktumet att jag numera inte spelar på familjens gamla tjock-TV utan på en nyinköpt Oled om 65" som gör mig mer mottaglig för världen. Oavsett vad så har jag riktigt kul i Skyrim och ser fram emot många spännande timmar i den nordliga kylan framöver. Åtminstone tills Hogwarts Legacy tar över mitt liv fullständigt den 10:e februari.

Bäst Just Nu: Januari (2023)
Mäki har tillbringat (!!!!!!!!!) tid tillsammans med nya Fire Emblem under januari 2023.

Johan Vahlström:
Eiyuden Chronicle: Rising
Jag är så där löjligt peppad över Eiyuden Chronicle: Hundred Heroes och med tanke på att det äntligen ska släppas i år, efter att jag backat spelet på Kickstarter för så länge sen känns smått otroligt. För att komma in i stämningen har jag spelat kompanjonspelet Rising. Det är visserligen en helt annan typ av rollspel, men det är en tillräckligt underhållande elva timmar lång resa där jag har fått hjälpa till att bygga upp en förfallen by och leta efter skatter. De tre spelbara karaktärerna har alla en alldeles egen anledning att vara med på resan och alla är intressanta. Och jag har möjligheten att spela som en enögd känguru med ett stort svärd à la Clouds från Final Fantasy VII. Nu väntar jag med löjlig upphetsning på att Hundred Heroes ska släppas.

André Lamartine:
God of War: Ragnarok
Nu var jag lite sent ute med vad vi korade som förra årets bästa spel, men nu har jag äntligen avnjutit uppföljaren till fullo och jag ryste av välbehag när eftertexterna började rulla. Vilket mirakulöst och majestätiskt mastodontmästerverk. Jag hade såklart inte väntat mig något annat, men detta var faktiskt över förväntan. Spelmässigt är det en triumf och jag är mållös över det faktum att en så snårig historia ändå lyckades hitta en tårdrypande röd tråd, som sydde ihop alla historier sömlöst. Bara slutscenen är så mäktig att det kan få den manligaste av krigsgudar att bryta ihop i tårar. Det märks att skaparna älskar sin mytologiska värld och sina sårbara karaktärer, men nu återstår frågan: Vad nu? Vad kan möjligen mäta sig med Ragnaroks fullkomlighet? Vad jag än spelar under februarimånad kommer det att eka tomt i direkt jämförelse.

Olof Westerberg:
Diablo 3
Det började egentligen med att jag och frugan blev alldeles hänförda av Vampire Survivors under mellandagarna, men glädjen höll inte i sig särskilt längre. Det repetitiva upplägget tog snart ut sin rätt, och vi pratade om att vi gärna hade haft en liknande men matigare upplevelse. Då såg jag min chans och introducerade gamla trotjänaren Diablo 3, det spel som jag själv redan lagt hundratals timmar på genom åren. Som Crusader och Barbarian har vi nu sakta men säkert slaktat oss igenom äventyret i det underbara split screen-läget på konsol, och jag kan konstatera att trots en rätt trist grafisk design så tillhör det fortfarande den absoluta toppen av actionrollspel. Frågan är nu bara om det trumfas av uppföljaren i juni.

Petter Hegevall:
Call of Duty: Warzone 2.0
TTK:n är för kort. Loadout-hysterin skapar "skill gaps" utan dess like och "Jailern" som dräller runt i Gulag är den enskilt störigaste aspekten i ett Call of Duty, någonsin. Trots detta och trots mängder och åter mängder av buggar och spelkrascher är jag djupt beroende av Activisions senaste Battle royale-titel och trots löften och hot om att avinstallera, är jag fast. Riktigt, ordentligt fast. Jag har spelat varje kväll de senaste 12 veckorna och då ofta med Gamereactor-läsare.

Vad har du spelat den gångna månaden?



Loading next content