VINYL: Castlevania III: Dracula's Curse

Med piska, kors och heligt vatten slog sin Belmontsläkten in i våra hjärtan som en spetsig träpåle och trots det nu var skandalöst längesedan vi sist fick ett nytt, ruskigt äventyr i den gotiska spelserien så lever minnena kvar, djupt, djupt rotade. För oss gamlingar som växte upp tillsammans med Nintendos magiska lilla spelmaskin på slutet av 80 och början av 90-talet är Castlevania-serien synonymt med ruskiga monster, tajt kontroll men kanske mer än något annat den grymma musiken. Mer än trettio långa år har hunnit fladdra förbi sedan spelet anlände till butikshyllorna runt om i vårt avlånga land och detta passade amerikanska Mondo på att fira genom att proppa in hela spelsoundtracket från både Nes och Famicom versioner på två färgglada vaxplattor. Redo att avnjutas av nostalgiska öron, skäggiga stofiler och bitpopsälskare världen över.

Första intrycken är precis som med allt annat från de Texasbaserade Mondo helt makalöst bra och få andra studios lyckas på samma vis med samspelet mellan paketering och produkt. Det bara osar lyx kring skivorna och det är lp-världens motsvarighet till en gourmémåltid. Det både ser fantastiskt vackert ut att titta på och smakar omöjligt, utomjordiskt bra. Eller i detta fall, är synnerligen ljuvligt att lyssna på. För Castlevania III: Dracula's Curse gör en icke besviken när det kommer till musikspåren som ligger nedpressade på de 180 gram tunga vaxplattorna. Alla tjugoåtta låtar från spelet finns representerade här både från Nintendos klassiska 8-bits version och den mer mustiga och rejälare Famicom-versionen som släpptes på deras Disc System i Japan och aldrig lämnade landets gränser. Inte på den tiden i varje fall och det är bra synd att vi gick miste om den där extra kanalen av wavetable synt som maskinen erbjöd.

Som hör till sed vanligheten sparar inte Mondo på krutet när det kommer till omslagen och bakom den sprudlande och fantasieggande konsten som pryder konvolutet till Castlevania III: Dracula's Curse glömmer sig ingen mindre än Sachin Teng. En frilansande artist från Staten Island som jobbat mycket med både Mondo, Konami, Capcom och Warner Bros bara för att nämna några. Ifall ni inte känner till henne sedan tidigare så kan jag varmt rekommendera att ni besöker hennes sida här. Vaxplattan som lurar bakom den vackra fasaden kommer i tre olika versioner - genomskinligt orange som var den vi fick, svart, orange med splattereffekt och något de kallar dual split. Samtliga begränsade till tvåtusen-femhundra pressningar förutom dual split som enbart är utgiven i tusen exemplar. Den dyraste och mest eftertraktade versionen att få tag på.

Den av Konami Kukeiha Club komponerade musiken flödar från skivan på ett sällsamt klart och muntert vis och nostalgin träffar en hårt och djupt i magen. Spår som 'Beginning' kombinerar effektivt både hjältemod och olycksaligt varsel på ett sällsamt finurligt vis och musikanterna hos Konami från denna tidsperiod var i sanningen helt makalösa vis till hur mycket känslor de kunde förmedla med så lite. Sen har vi den likvärdigt tidlösa 'Clocktower' som vi hört gästspela i många andra spel i serien och som många av oss framför allt associerar med de flygande medusahuvudena som gjorde ens liv till en pest. Tur då att låten är så förträffligt vass och än idag är det svårt att inte gunga med i takten och påminnas av vilken bedrift det var att som liten parvel ta sig igenom den nitiskt designade nivån. Så här när man tänker tillbaka på det är det ett smärre mirakel att man inte fick gråa hår av upplevelsen.

Favoritspåret på hela skivan då? Ja det är ingen lätt nöt att knäcka men efter ett antal genomlyssningar och lite själssökande så tror jag ändå att jag till slut landar på 'Overture' från Famicom versionen av Castlevania III: Dracula's Curse. Magiskt och storslaget med mycket kropp och textur att njuta av från början till slut samt med intressanta taktändringar. En musikalisk fullträff som bara ger mer och mer för var gång man lyssnar. Helt enkelt enastående bra och gänget på Konami Kukeiha Club var utan en sekunds tvekan några av den tidens främsta kompositörer inom bitpopen. Artister av en sällan skådad kaliber och att musiken trots sin enkelhet håller än idag säger en hel del. Visst, det ska sägas att det knappast försämrades av vår enormt välljudande skivspelare Thorens TD 402 DD som med sedvanlig pression plockade upp varje liten not med ruskig detaljrikedom och är en konstant fröjd att använda.

Jag må vara partisk genom min fallenhet för serien men Castlevania III: Dracula's Curse är ett rakt igenom helt briljant och sprakande spelsoundtrack som nu dessutom när det blivit förevigat på 180 grams vax låter långt bättre än det har någon rätt att egentligen göra. Sidan med Nintendo 8-bit versionen är magisk och nostalgisk men Famicom sidan är en fullkomlig utklassning. Mondo har prickat helt rätt här och pressningen är utsökt, i alla fall på den versionen vi fick hem. Ett rent och varmt ljud som man lätt kan drunkna i och drömma sig bort. Drömmen är nu så klart att få tag på antingen Rondo of Blood musiken eller Super Castlevania IV. Men den som lever få se, nu ska jag sätta mig ner och njuta av plattan för vad som antagligen är sjuttonde gången i ordningen. Med kors, piska och heligt vatten redo. För nu blir det vampyrjakt!

Lp-skivan:
- Castlevania III: Dracula's Curse

Utrustning:
- Sumiko Rainier Phono Cartridge
- Thorens TD 402 DD
- Thorens Stabilizer
- Jenving Supra Phono 2RCA-SC
- Ortofon DS-3

Tidigare artiklar i denna serie:
- VINYL: (1) Vaxkarusellen har anlänt
- VINYL: (2) Crouching Tiger, Hidden Dragon Soundtrack
- VINYL: (3) Back To The Future - Original Score