Tidernas sämsta konsollansering

Normalt brukar jag alltid sparka bakut när någon drar fram ett "bästa någonsin" eller "sämsta någonsin" i en argumentation. För det är sällan sant. Börjar man gräva lite historiskt så finns det nästan alltid något som trumfar i endera riktningen. Men efter att ha klurat lite på saken, tror jag ändå att jag med emfas vågar påstå att lanseringen av Playstation 5 och Xbox Series S/X var den svagaste någonsin.

Det mest uppenbara är såklart spelen. Halo Infinite var på förhand det starkaste kortet, men spelet imponerade inte vid gameplay-demonstrationen i somras och drabbades som bekant av en ordentlig försening. Det ledde till att Xbox Series S/X släpptes utan spel. Playstation 5 hade det lite bättre förspänt tack vare främst Demon's Souls och Spider-Man: Miles Morales, där i synnerhet förstnämnda får sägas vara generationsskiftets höjdpunkt trots att det i grunden är en uppfräschning av ett gammalt spel snarare än något som visar framtiden.

Samtidigt är det dock en relativt smal titel för folk som gillar FromSoftwares svåra spel, och inget som traditionellt är att betrakta som en konsolsäljare. Kolla så sent som förra generationen, där Playstation 4 och Xbox One lanserades med exklusiviteter som Killzone: Shadow Fall, Knack, Forza Motorsport 5, Dead Rising 3 och Ryse: Son of Rome. Och då var ändå det en av de svagare lanseringarna i sin tur.

Xbox 360 släpptes tillsammans med konsolexklusiva titlar som Call of Duty 2, Condemned: Criminal Origins, Kameo: Elements of Power, Perfect Dark Zero och Project Gotham Racing 3 (då har jag inte ens nämnt Amped 3 eller Peter Jackson's King Kong). På samma sätt släpptes Playstation 3 med exempelvis Genji: Days of the Blade, Motorstorm, Resistance: Fall of Man, Untold Legends: Dark Kingdom och Virtua Fighter 5.

Backar vi bandet ytterligare en generation hittar vi konsollanseringar med spel som Dead or Alive 3, Halo: Combat Evolved, Project Gotham Racing, Super Monkey Ball, Luigi's Mansion, Wave Race: Blue Storm, Ridge Racer V, Tekken Tag Tournament, Timesplitters och SSX. Tekniskt sett hör väl Dreamcast hit också med spel som Powerstone, Sonic Adventure, Soul Calibur och Sega Rally Championship.

Backar vi ännu mer hittar vi releasespel som Super Mario 64, Pilotwings 64, Wipeout, Ridge Racer, Daytona USA och Virtua Fighter. Banbrytande spel som bidrog till att definiera generationen. Och det är något vi knappast kan beskylla denna nya generations spel för. Samtidigt säljer konsolerna bra ändå, både Playstation 5 och Xbox Series X fullkomligen flyger ur hyllorna, och även Xbox Series S rapporteras sälja fint.

Det har i sin tur lett till ett annat problem, nämligen brister. Varken Microsoft eller Sony hade ens i närheten av det nödvändiga antalet konsoler. Det ledde till rapporter om folk som bokat för ett år sedan och ändå blev utan. Dessutom hade varken Microsoft eller Sony tänkt på att scalpers blivit ett reellt problem i spelvärlden.

Privatpersoner hamstrade konsoler som aldrig förr för att tjäna en hacka på vidareförsäljning med trassliga garantier, lurendrejerier och besvikna gamers som resultat. Vad man än tycker om scalpers, bör vi väl kunna enas om att spelvärlden mått bättre om de extra slantarna kunnat läggas på spel eller tillbehör istället för en halvt gangsterliknande verksamhet som i viss mån är olaglig när det gäller exempelvis biljetter och bostäder?

Vid nästa lansering hoppas jag att Microsoft och Sony endast säljer sina nya konsoler med tvåårsabonnemang den första månaden (väldigt få som köper en konsol på lanseringen saknar Playstation Plus, Playstation Now, Xbox Live Guld eller Xbox Game Pass). Vill någon hamstra 50 konsoler så får de också sitta med 50 abonnemang att betala av på i två år framöver - för att inte tala om hanteringen med kreditupplysning och liknande vid alla 50 inköpen.

Hur det än är, så har det nu gått två månader sedan Playstation 5 och Xbox Series X lanserades, och så sent som idag körde Elgiganten en kampanj med lotterier på sin hemsida för den som vill ha en ny konsol. De går alltså ännu inte att få tag på. Och kanske är det just där vi hittar en del av orsaken till problemet med de bleka spelen. Konsolerna säljer nämligen ändå. Så varför anstränga sig?

Xbox-chefen Phil Spencer har uttryckligen sagt att han inte är så ledsen över Halo Infinite-lanseringen, eftersom spelet nu kommer när folk faktiskt har konsolen ifråga. Och det har han givetvis helt rätt i. Både Microsoft och Sony har för övrigt gjort tydligt att de kommer fortsätta stödja sina gamla konsoler (Xbox One och Playstation 4) under lång tid framöver, och detta även med spel. Eftersom ingen av dem lär göra spel exklusivt till de gamla konsolerna, snackar vi förmodligen om multigenerationstitlar.

Nu hör jag inte till dem som tror att det påverkar kvaliteten i fullt så hög grad som vissa befarar, men tillsammans med det faktum att enheterna inte går att köpa och är nästan kliniskt befriade från spel som verkligen andas ny generation - så bidrar det till en känsla av Playstation 5 och Xbox Series X snarast är uppgraderingar. Ungefär som när Playstation 4 Pro och Xbox One X avlöste halvvägs in på förra generationen. Vi kan ladda spel snabbare och de flyter lite bättre med något högre upplösning.

Det har lett till en sits där ett fåtal personer fått sina konsoler, och de som har dem, lirar i huvudsak multiformatstitlar med bättre kräm. Och så lär det förbli ett bra tag till då spelen som verkligen skriker nästa generation under överskådlig tid inte är fler än att de går att räkna på fingrarna.

Men konsolerna är populärare än någonsin förr sett till hur snabbt de säljer. Kanske har PC-tänket till slut satt sig även i konsolvärlden där det är okej att ny hårdvara egentligen inte erbjuder något nytt. Att köpa en ny konsol är som att uppgradera ett grafikkort (och kostar ironiskt nog ungefär lika mycket). Du fortsätter spela samma spel, men du gör det i bättre skick än tidigare. Och som för att verkligen slå fast hur ackurat den jämförelsen är - kan jag ju påminna om att det är lika svårt att få tag i nya värstingar från AMD och Nvidia som i en Playstation 5 och Xbox Series X.

Jag köper att det är konsumentvänligt. Men särskilt kul är det faktiskt inte. Konsolerna får sälja hur mycket som helst och jag älskar konceptet i sig, men det här är den sämsta konsollanseringen jag någonsin varit med om - och då var jag ändå gamer långt innan NES hade premiär.