Cookie

Gamereactor uses cookies to ensure that we give you the best browsing experience on our website. If you continue, we'll assume that you are happy with our cookies policy

Svenska
Gamereactor
artiklar
Halo 3

10 vs 10: Halo & Halo 3

Chefredaktör Hegevall delade ut betygen 10/10 till både Halo: Combat Evolved samt Halo 3 och försöker nu klargöra vilket av dessa fantastiska spel han gillar bäst...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Vi har i omgångars omgångar skrivit spaltmeter om alla turerna kring skapandet av Halo, det allra första spelet. Den relativt mikroskopiska Mac-utvecklaren som försökte nyttja sitt redan beprövade Myth-recept för att skapa scifi-strategi, som bytte form flertalet gånger till Mac-exklusiv tredjepartsaction för att sedan bli ett förstapersonsspel exklusivt till Microsofts första konsol. Att det blev ett bra spel, är såhär i efterhand rätt märkvärdigt. Att det blev ett tidlöst mästerverk som skulle forma genren för all framtid - är minst sagt häpnadsväckande. Men så blev det ju, och sedan dess har 22 år passerat. Halo är fortfarande aktuellt. I allra högsta grad. Stekhett, även fast fansen generellt sett ser på spelserien som "betydligt svagare" idag än när Bungie själva höll i rodret.

Själv är jag... Kluven. Jag förstår absolut vad mången Halo-fantast menar när de säger att 343 Industries misslyckats med att förvalta Bungies arv. Den nya fienderasen i Halo 4 var knappast perfekt och det faktum att vi tvingades spela som någon annan än Master Chief i mer än 60% av Halo 5: Guardians var saker som även jag mer än gärna kritiserar. Men sen blir det svårare, anser jag. Många verkar tycka att 343 inte lyckats berätta en spännande science fiction-historia med samma effektivitet som Bungie gjorde, och här går åsikterna isär - om inte tidigare. Jag håller bara inte med om det, och detta främst eftersom jag är av den enkla åsikten att Bungie lyckades sno in sig i sin egen invecklade mytologi långt innan de ens funderade på att släppa taget om Halo, och där tycker inte jag att vi bör skylla 343 för hur storyn/sagan fortsatt.

Redan i Halo 2 började jag att missuppfatta vad som faktiskt hände och hur allt i Bungies förtrollade galax hängde ihop. Efter Halo 3 var jag helt borttrollad. Det krävdes att jag på inrådan av Jonas Mäki läste ett antal böcker och verkligen lade tid, möda och energi på att begripa vad Buingie faktiskt försökte berätta, som jag kunde börja begripa vad drivkraften i flera av Bungie-spelen var, och är. I mångt och mycket anser jag att Halo-historien är för invecklad för att göra ett actionspel, eller en actionföljetong, av. Det finns förvisso tillräckligt med djup för att kunna utveckla massor av spel utan att någonsin tvingas koka den berömde spiksoppan men ofta blir det för invecklat, anser jag. För nördigt obegripligt. Och även om jag inte riktigt tror att det nyligen försenade, kommande, Halo Infinite kommer att råda bot på detta hoppas jag att 343 kan nyttja den förlängda utvecklingstiden (det ryktas om att Halo Infinite nu ska släppas först nästa höst) till att verkligen bygga det spel som alla fans suktar efter.

Halo 3
Detta är en annons:

Halo: Combat Evolved är precis som Half-Life och Metal Gear Solid för mig. Det där mästerverket som inte bara skrev om regelboken för actiongenren men på flera sätt än ett förändrade mig som spelare. Jag har ju vid flertalet tillfällen berättat om min första kontakt med Bungies storverk och det handlar om minnen som jag alltid kommer att bära med mig. Det var Jonas Mäki som via en bekant som var på plats i New York under den amerikanska releasedagen av Xbox fick hem en konsol dagen efter den släpptes (och den släpptes i USA före alla andra delar av världen) och med konsolen följde Halo. Jag tror att det var tre eller fyra dygn efter premiären av Xbox och Halo i USA som Jonas ringde över mig och resten är som vi säger; Historia. Jag kommer så väl ihåg de första sekunderna av Halo som jag fick se. Mäki drog igång det som jag idag anser vara mitt favoritkapitel ur denna spelserie genom alla tider, The Silent Cartographer, och jag var imponerad till den milda grad att jag knappt kunde hålla kroppsvätskorna inne.

Månaderna som följde var dränkte i Halo. Så fort Jonas spelat klart själva singleplayeräventyret (vilket bara tog två dygn, tror jag) lånade jag hans amerikanska konsol och spelade igenom Halo: Combat Evolved, jag med. Efter det beställde även jag en egen Xbox importerad från USA som jag tror att jag fick hem dryga tre veckor senare, ungefär. Med tre extra handkontroller. Det följande året, efter detta, gick även det i Halos tecken. Jag, grannen och barndomskompisen JB, hans lillebror Lars och min gamla vän Victor började göra dagliga holmgångar på "Hang Em' High" till en absolut självklarhet och innan vi visste ordet av var detta allt vi någonsin gjorde på kvällarna. I månaders månader. Halo: Combat Evolved var magiskt bra. Både i singleplayer och i multiplayer. Det var ett av de där extremt sällsynta spelen som verkligen hade allt. Konceptet, mystiken, atmosfären, storyn, karaktärerna, grafiken, musiken, ljudet, mekaniken, variationen... Det hade allt. Visst, jag var och är ingen jättefan av Flood-kapitlet där mot slutet men samtidigt är ju den typ av frustration som föds i den delen av Bungies mästerliga äventyr nästan nödvändig för att belöningen när man klarar spelet ska vara så ordentlig som den faktiskt är.

När det väl var dags för Halo 3 till Xbox 360 var jag så taggad att jag minns hur jag hade problem med nattsömnen, till och med. Och vilket spel det var, och är! Vilket otroligt, fantastiskt actionspel Halo 3 verkligen är. Redan i det första, inledande, uppdraget var jag fast. Hypnotiserad av hur snygg den där prunkande knallgröna urskogen var, för att inte tala om den där läbbigt mystiska atmosfären som infann sig så fort radiokommunikationen mellan Master Chief och UNSC-trupperna började krångla och den där Brutens brölande läte en kilometer därifrån fyllda ljudmixen. När man efter det rensade de där kloakerna och den där fabriken i östra Afrika på Covenanter tillsammans med Arbiter, minns jag tydligt hur mycket det kändes som att Halo utvecklats, växt, expanderats och blivit till något mer, och större. Bungie lyckades otroligt väl med atmosfären och variationen i Halo 3 som dessutom kändes mer utmanande än de två tidigare spelen på normal svårighetsgrad.

Sen har vi såklart kapitlet "Full Contact Safari" som jag fortfarande anser vara den enskilt bästa delen av ett superbt spel. Från starten, då man körde ut sin Warthog ur den där becksvarta industrikällaren ut på de soldränkta vidderna till mittenpartiet där man trakterade den där sönderbombade bron som tvingade Master Chief att parkera sin Warthog och fortsätta till fots mot staden Voi. Mästerligt designat, hysteriskt atmosfäriskt. Till och med Flood-kapitlet i Halo 3 var bra, minns jag. Shadow of Intent-partiet. Där lyckades Bungie blanda någon slags mystisk tribal-känsla med rena skräckspelselementen, dränkt i den där ljusgula dimman och massor av tjusigt renderat mörker.

Detta är en annons:
Halo 3

Halo 3 var naturligtvis (som vi alla givetvis vet) lika bra i multiplayer som det var i singleplayer, också. Precis som är fallet med Halo: Combat Evolved. Jag och min kompistrupp som tillbringade ett år med flerspelardelen i Halo återvände men den här gången online, för att tampas på favoritbanan "The Pit" där vi måste ha spelat minst 2000 matcher. Minst. Jag minns hur mycket vi gillade multiplayerbanan "High Ground" också, där vi spelade en hel del Caprute the Flag samt "Construct" som är sådär ikonisk som flertalet av Bungies bästa banor är. Det var något alldeles, alldeles visst med många av banorna och bandesignen i de första tre Halo-spelen som 343 inte riktigt lyckats toppa, eller leva upp till, sen dess.

Halo som spelserie kommer alltid att vara något alldeles särskilt, för min del. Bungies krigsgröna supersoldat och hans intergalaktiska dräparäventyr ligger mig varmt om hjärtat och kommer så alltid att göra. Att välja en favorit och utse det bästa av mina två absoluta favoritspel från serien är ingen enkel match men efter att ha funderat i nästan en månads tid känns det helt klart som om Halo: Combat Evolved alltid kommer att vara den "bästa 10:an" av dessa två, för min del. Det är, på fler sätt än ett, det perfekta actionspelet.

Tidigare delar ut denna artikelserie:
GTA IV & GTA V
The Last of Us & The Last of Us: Part II

Detta är en annons:

Relaterade texter

Halo 3Score

Halo 3

RECENSION. Skrivet av Jonas Mäki

Dags för den tredje och avslutande delen i Bungies episka sciene fiction-saga om de enorma ringvärldarna

10 vs 10: Halo & Halo 3

10 vs 10: Halo & Halo 3

ARTIKEL. Skrivet av Petter Hegevall

Chefredaktör Hegevall delade ut betygen 10/10 till både Halo: Combat Evolved samt Halo 3 och försöker nu klargöra vilket av dessa fantastiska spel han gillar bäst...

1
Halo Classic är tillbaka denna vecka

Halo Classic är tillbaka denna vecka

ESPORT-TEXTER. Skrivet av Jonas Mäki

Ultimate Gaming Championship (UGC) meddelar att de inlett ett samarbete med 343 Industries, Showboat Hotel, CRDA, InGame Esports och Atlantic City Sports Commission - för...

Såhär ser Halo 3 ut till Xbox One X

Såhär ser Halo 3 ut till Xbox One X

NYHET. Skrivet av Jonas Mäki

Vi visste redan att i runda slängar 150 Xbox One-spel på ett eller flera sätt kommer förbättras till Xbox One X. Men nu visar det sig att det inte bara är Xbox One-titlar...



Loading next content