Svenska
Gamereactor
artiklar
Need for Speed Unbound

Vinna eller försvinna för Need for Speed

Criterion Games och Codemasters Evolution (Dirt 5) har slagits ihop för att innan årets slut bjuda på en Need for Speed-upplevelse utöver det vanliga. Petter har granskat hela tidslinjen och spekulerar i slutresultatet...

Prenumerera på vårt nyhetsbrev här

* Obligatoriskt att fylla i
HQ

Även om jag på senare år helt klart favoriserat simracing framför arkadracing, vore det orättvist och kanske direkt lögnaktigt att påstå att jag inte har en väldigt speciell relation till Need for Speed som spelserie. 1998 års Need for Speed III: Hot Pursuit är utan tvekan ett av mina mest spelade racingtitlar då jag lade hundratals och hundratals timmar i EA:s för den tiden nyskapande, ursnygga bensinfest. Jag levde loppan i det spelet och minns mycket väl hur mycket jag älskade känslan av att faktiskt färdas längs riktiga landsvägar i riktiga bilar, med polisen hack-i-häl.

Två år senare var det istället Need for Speed: Porsche Unleashed som lyckades hypnotisera mig och innan jag hann nörda ned mig riktigt i det spelet släpptes Need for Speed: Hot Pursuit 2 som jag älskade, för att inte tala om året därpå då EA och Black Box dundrade ut det viktigaste spelet i denna anrika följetongs snart 30-åriga existens; Need for Speed: Underground. EA red på Fast and the Furious-vågen, ramade in dåtidens stekheta tuner-kultur och trollband med underbara vägar, fantastiska bilar och en mycket underhållande körkänsla.

Need for Speed Unbound
Most Wanted (originalet) var gult, dränkt i tidsenlig bloom och riktigt, riktigt roligt.

Idag är det som du säkert vet inte fullt lika muntert i Need for Speed-fabriken och jag personligen skulle vilja påstå att spelserien i sig varit på dekis i strax över tio års tid nu. Jag gillade aldrig The Run. Jag gillade aldrig nyversionen av Most Wanted (medan originalet var strålande) och jag gillade aldrig vare sig Rivals, No Limits, Payback eller 2019 års Heat. Göteborgs-baserade spelhuset Ghost Games har enligt min ringa mening varit genomgående medelmåttiga (som bäst) i sin jakt på Need for Speed-märkt racingperfektion och jag var inte en av de som blev förvånade när EA i början av 2020 meddelade att Ghost Games blivit fråntagna nyckeln till spelserien och istället satt på underhållsarbete och stödjobb inom Battlefield-sfären.

Detta är en annons:
Need for Speed Unbound
Hot Pursuit (originalet) var ett fantastiskt beroendeframkallande racingspel.

Om vi bortser från Slightly Mad Studios mer "seriösa" Shift-spel (som delade en del likheter rent bilfysikmässigt med gamla simulatorn GTR 2) var det senast 2010 som ett spel i denna serie verkligen gjorde succé hos fansen och det vart Criterions "remake" av Hot Pursuit som då vann spelarnas hjärtan. 12 år- och åtskilliga spel senare befinner sig Need for Speed i en något prekär sits. Många fans har under de senaste åren gått vidare, gett upp. Det har vi sett tydliga bevis på här på Gamereactor och det är väl framförallt Microsofts Forza Horizon-serie som klivit in och tagit över arkadracingtronen utan särskilt tufft motstånd. Att EA 2020 återigen satte Criterion (Burnout-serien) på att ännu en gång starta om och försöka gjuta nytt liv i Need for Speed var en tydlig markering från förläggarens sida om att saker måste göras annorlunda och att kvaliteten helt enkelt måste höjas.

Need for Speed Unbound
The Run står sig som ett av de sämsta spelen i serien.

Under måndagen fick vi dessutom veta att EA föst över samtliga 60 utvecklare från Codemasters Evolution över till Criterion som förstärkta och rutinerade avser att övertyga oss alla innan årets slut om att Need for Speed lever, frodas och i allra högsta grad är en spelserie att räkna med i framtiden. För det ska ju såklart sägas, en gång i tiden var denna spelföljetong direkt hopplöst populär och att EA till dags dato kräng över 150 miljoner exemplar av Need for Speed, säger massor. I jämförelse har Ridge Racer-serien (11 spel) sålts i nio miljoner exemplar medan Gran Turismo (nio spel) sålts i 88 miljoner exemplar. Forza har (inklusive både Motorsport och Horizon) nått 20 miljoner sålda exemplar medan Mario Kart (nio spel) sålts i 166 miljoner exemplar. Need for Speed är alltså rent marknadsmässigt ett helt gigantiskt varumärke och jag har därmed såklart absolut förståelse för att EA nu tar i från tårna, att de storsatsar.

Detta är en annons:
Need for Speed Unbound
Hot Pursuit (2010) var en riktigt fin remake signerat teamrt som gör det nya spelet som släpps i höst.

Criterion Games är idag 130 anställda och med 60 från Codemasters Evolution (som utvecklade Dirt 5) samt Frostbyte-teknologin samt techstöd från svenska Dice och tre års utvecklingstid (totalt) är chanserna och oddsen naturligtvis goda för nästa Need for Speed som vi vet kommer att släppas innan årets slut. Kommer det att bli Underground 3, titeln som alla fans vrålat sig hesa efter de senaste 15 åren? Mest troligt ej, vilket ännu en gång (om så blir fallet) kommer att förbrylla mig bortom all rimlighet. Jag hoppas dock att jag har fel, för även om Fast and the Furious-landskapet och tunerkulturen naturligtvis förändrats väldigt mycket sedan 2003 är ju suget hos bilfansen och racingspelsanhängarna fortfarande superstort när det kommer till japansk bilkultur och jag tror att ett open world-spel signerat Criterion, med titeln Underground 3 som utspelar sig i Tokyo och utanför - Skulle kunna charma de gamla originalfansen att återvända till Need for Speed samtidigt som jag tror att det i allra högsta grad skulle kunna attrahera nya. Hur det än nu blir i höst/vinter när Need for Speed är tillbaka, hoppas jag innerligt att det blir en saligt superb återkomst för en anrik spelserie som förtjänar ett bättre öde än där vi står idag, efter tiotalet medelmåttiga delar.

Relaterade texter

Need for Speed: UnboundScore

Need for Speed: Unbound

RECENSION. Skrivet av Petter Hegevall

Teamet bakom Burnout samt Need for Speed: Hot Pursuit lastar på med attitydfrisk street racing i kubik och kvadrat och Petter har delat ut betyg...



Loading next content